Etikettarkiv | glad

Blodomloppetkvist

20130523_191958Det blev något knas med första inlägget så jag postar igen.
Jag har alltså sprungit Blodomloppet 5km. Joggade sakta men gick inte alls! Det var trögt ibland och svårt att ignorera att jag blev omsprungen av så många.

Känslan efteråt var ren eufori. Endorfinerna stormade runt i kroppen och bara känslan av att ha gjort det man bestämt sig för var fantastisk!

Efter ett tag ville kroppen gråta… Inte för att jag på något sätt var ledsen utan för att kroppen var utmattad.wpid-20130523_201555.jpg

För att förklara varför detta är en stor grej för mig kan jag ju börja med att säga att jag aldrig i hela mitt liv sprungit fem kilometer.

Nu när jag ligger i sängen och känner träningsvärken greppa mina ben, fasar jag för imorgon.

 

Men jag gjorde det.
40 min 43 sek.
För mig en helt fantastisk tid. Jag kom inte sist som jag fasat för, även om jag nu, när jag tänker efter, inte hade brytt mig om det.

Jag kommer sova gott och hoppas på en krampfri  natt.
När jag väl postar detta är det en ny dag.

wpid-20130523_215759.jpg

 

Fredag morgon. Jag mår faktiskt bra. Jag har träningsvärk men långt ifrån den jag trodde jag skulle ha. Jag bestämde mig för att inte gå upp när väckarklockan ringde utan sov tills jag var redo. Vilket iofs bara var en halvtimma till.

Här kommer mina resultat. Fy faan vad jag är bra!  Nu har jag något att vara stolt över och något att bräcka nästa år. 😛

Deltagare

Namn Josefine Malmgren
Förening/Ort/Land Tuvtåtel
Startnummer 2874
Klass 5 km Damer
Född

Totalt

Placering 2573
Nettoresultat 40:43
Bruttoresultat 1:11:21

Mellantider

Mellantid Bruttoresultat Nettoresultat Sträcktid min/km km/h Plac.
2,1 km 46:35 15:57 15:57 07.35 7.9 2464
Mål 1:11:21 40:43 24:47 2573

lite uppdatering..

Det är fasen inte roligt att åka hormonbergochdalbana..
Jag känner mig själv tillräckligt bra för att veta nästa fas.. även om jag inte kan påverka mitt humör.
En rotation börjar oftast på ett lågt rätt ointresserat plan. det går därefter utför. Nästintill depression under PMS för att sedan sakta stiga. straxt innan den gjort full runda så har jag nått en fas då allt intresserar mig och min ”att göra”-anda är på topp. Jag har sjuttioelva järn i elden och hinner med ett halvt. Sen sjunker intresset för att göra något alls och vi är tillbaka på start.
I samma rotation höjs och sänks självförtroende och synen på mig själv. Under en tid ser jag mig själv som någorlunda attraktiv och bryr mig inte så mycket om vad andra tycker. Sedan sjunker det och jag känner mig oattraktiv och till och med äcklig och ful. Sedan stiger självförtroendet igen och jag får tankar som stämmer bra överens med motion och vilja att komma i form. och så dalar det… ungefär lagom tills man kommit igång.
All denna hissåkning varje månad är fullkomligt dum i huvet. Det GÖR MIG fullkomligt dum i huvet.  Jag blir så trött på mig själv. … just nu är jag på väg neråt igen. att veta det gör det inte ogjort men det gör det lite lättare att hantera det. men suck så drygt det blir i längden… bah.

En annan uppdatering är angående fot. Har idag jobbat på kontoret och haft ett par andra skor. Min fot mår bättre.. Inte alls helt bra men jag har inte ont hela tiden. Så imorgon ska jag, efter att jag lämnat in papper på Proffice, gå och köpa ett par nya jumpadojjor. Kan behövas.. några som inte är så formade utan lite mer neutrala.

nu ska jag dock gå och däcka tillsammans med älsklingarna. Sambon och hunden är redan i sängs.. katten leker ”monorail-cat” på fåtöljen.