Etikettarkiv | hund

Ruvardag 6-7

Jag kom hem igår från jobbet, vetandes att vår hund blivit plötsligt sämre i sin artros. Jag hade haft en lugn kväll på jobbet men med inre oro.
Kollaps hemma när jag upptäcker att jag har en blödning. Och att jag gått upp alla mina tappade kilon plus några till.
Det här är nog den värsta julen på länge.

Jag vet att det inte är min testdag förrän den 28e… men min mens är regelbunden och detta kanske är den. Jag testade mig imorse men tested var blankt. Försöker hålla hoppet uppe men det är svårt.

Jag är överviktig.. och nu mer än någonsin. Men jag orkar inte. Det är den mörkaste tiden på året och jag är avsevärt påverkad. PMS och liknande gör det inte lättare.

Min hund är sjuk och kanske inte klarar sig till årsskiftet.. När tar man beslutet? Hur tar man beslutet? Jag VILL inte ringa det samtalet… Jag VILL inte.. 😦

Kan mitt hjärta klara mer? Jag går sönder. Jag gråter för ingenting och hoppas att det är för att jag, trots allt, är gravid….
Men det kan lika gärna vara mörkerdepression, PMS, helt vanlig sorg.

Jag går sönder…

Annonser

Nytt år

..nya utmaningar… eller vad säger man..

Jag och Shiva började det nya årets andra dag med att fara till veterinären. Det är tredje besöket på kort tid för att ta bort trasig klokapsel. De två första var olyckor och denna var helt enkelt en skör klo som spruckit vid väderomslaget. Man kan tänka att en hundägare efter ett par gånger blir van vid att lämna ifrån sig sin hund. Men nej.. funkar inte så. Jag kände mig mer ängslig än vanligt. Jag ynkar inte min vovve, hon är tuff och har en bra inställning till livet och veterinären. Tänker inte förstöra den. Men jag vet ju att det säkert är jobbigt för henne att sitta i en bur bland en massa främmande hundar, dofter, människor. Jag hade gärna hållt henne sällskap. Troligtvis hade det bara stressat henne mer, men mitt hjärta inbillar sig att hon skulle vara lugnare. Det är nog jag som skulle känna mig lugnare.
Jag kände mig inte vidare inspirerad att genomgå den jobbiga konvalescensen efter en klokapselborttagning…. men när det kommer var från en spricka i klon har man inte mycket val.

Att åka hem från veterinären utan min lilla vovve var extra smärtsamt idag. som sagt, det blir inte lättare.
Jag åt frukost, klappade lite på kissen som nog undrade varför hennes livvakt inte kommit med tillbaka. Sedan satte jag igång med städningen. Dammsög lite och sedan torkade jag lite golv. Spenderade lite tid inne i badrummet och fräschade till det. Tog hand om ren disk och laddade diskmaskinen med smutsig disk.
Sedan satte jag mig och väntade. Jag spelade lite Skyrim. surfade runt. blängde på telefonen.
Inte förrän klockan två ringde de. Allt hade gått bra, naturligtvis. Jag satte mig i bilen och körde för att hämta hem vovven.

Jag fick en väldigt kort genomgång. De visste att vi gått igenom detta förut plus att de hade mycket patienter inne verkade det som. Inte alla så enkla som Shiva. Många ganska allvarliga. Hur som helst. Jag tog på tossan över bandaget och så gick vi till bilen. Rättelse…. Shiva drog mig till bilen. Hon hoppade in, jag körde hemåt. Sista raksträckan innan jag svängde in till vår parkering då lade hon sig ner.

Hon fick mat när vi kom in. sedan tog hon en sväng i trädgården. Till sist lade hon sig i soffan. Hon orkade knappt hålla ögonen öppna. Katten kom och lade sig på tasslängds avstånd. dvs nära.
Hon har sovit mestadelen av kvällen. Varit ute sammanlagt tre gånger. Ligger nu och sover med husse i sängen. Imorgon tar vi av bandaget, får vi se hur det ser ut. Sedan blir det tratt tratt tratt…. hoppas den där torkar fort så rehab går undan. Saknar långpromenader…

Nahe.. nu ska jag sluta ynka mig själv och gå o sova.  Avslutar med lite bilder.

wpid-20150102_145138.jpg Shivas lilla tass. Söta bandage har de iallafall. Sist tror jag det var något illgult och grönt.  Hemma har jag bara rött och svart. Men det gör inget.. hon ska ändå inte ha något på tassen efter imorgon. Viktigt med vädring.

wpid-20150102_212234.jpgNär vi kom in från vår promenad så hade katten hitta mitt sadelöverdrag till min cykel. Den låg på skohyllan vid det varma elementet. Perfekt. Varmt och gött.

wpid-20150102_212239.jpgShiva var inte alldeles upprymd över Hades nya plats. Hon ville mest ut igen för hon såg precis en katt fly hals över huvud från våran lilla trapp precis innan vi gick in. Men så fick hon inte jaga den. Dumma matte. På bilden ser vi också den fina tossan av märket PAWS som i detta fallet är grön, XL. Alla våra lila har vi använt så mycket så det gått hål på dem.  Nya lila är på väg. De gröna är bra för de är stora och passar över bandaget.

Nu ska jag sova tror jag. börjar bli aningens trött i ögat. Ny dag imorgon.. ska försöka sy lite då tror jag. Har stått alldeles för still på den fronten för länge.

Vuxenlivet är jobbigt…

Det är ibland så att man längtar tillbaka till då man var 5 år, sprang omkring barfota och inte hade ett enda problem i världen. Förutom kanske att välja vad man skulle leka för stunden. Mat och tvätt och städning fixade sig automagiskt. Livet var lätt. Mitt liv iallafall. Jag förstår ju att inte alla har eller har haft min uppväxt.  Hur som helst… mitt liv som femåring var för det mesta en lek. Nu, som vuxen, ser jag vilken röra det är. Ansvar överallt, få stunder för sig själv och ibland problem som verkar oövervinneliga.

Senaste tiden har för mig varit väldigt tung. Jag har jobbat mycket. Jag jobbar 100% men att jobba ojämnt är tungt. Ingen regelbunden ledighet, ibland jobbar man dag, ibland kväll. Helger, vardagar. Allt flyter ihop. Jag älskar mitt jobb. Det är dock väldigt tungt. Fysiskt, ibland psykiskt. Jag är aldrig själv på jobbet. Kan aldrig riktigt gömma mig inom mig själv. Alltid trevlig, försiktig, empatisk, professionell. Hemma ska så mycket göras. det ska förstås tas hand om djuren, de måste komma först. Sedan disk, tvätt, städ. Hinner inte alltid. Och sedan vill man träffa sin älskade. Umgås, vara trevlig, glad och mysig…. men man orkar inte alltid. Det är fasen inte lätt att vara vuxen. De som dessutom balanserar barn, hobbies och annat är stjärnor. All beröm till dem.

Hur som helst.

Shiva har ju tagit bort en klokapsel. Den var rutten inuti och luktade och varade. Proceduren gick bra och vi fick beröm för att Shiva är en sån stabil och lugn hund. Det kändes bra. När veterinären specifikt gosar med ens hund så vet man att hon är go. Vi vet det ju, men hur är hon mot andra när vi inte är med. Nåja. kanske är det något de säger till alla ägare för att lugna dem, men det spelar ingen roll. Vi vet att Shiva känner av personer lätt och är de vänliga mot henne så är det definitivt inga problem. Precis som det ska vara.
Nåja.. en blottad pulpa som ska tas om hand. Tvättas. inte fås skit i på promenader. Fy fasen. Är det något jag hoppats inte skulle hända så var det just detta. Mest för den långa tiden det tar för klon att återhämta sig. Suck.
Rimadyl och Vetrimoxin i ca en vecka. Det var fredagen den 31 oktober.
Bland det första hon gjorde dagen efter när bandaget kommit av var att slå upp pulpan och blöda ner. Faan också. Tork och tvätt. Hon gick i flera gånger de nästkommande dagarna. Innan hon fattade att hon var tvungen att vara lite mer försiktig. Stackars älskade vovve.
I onsdags kväll upptäckte jag att hon var röd mellan den opererade tån och nästa. Det var för att hon går emot med pulpan mot den andra tåns päls och mycket gegg fastnar där. Jag ringde till veterinären på direkten. Fick en tid 8.00 morgonen efter.
Torsdag morgon. Snö. Vitt. Vad i helvete. Sommardäck. Lite under en decimeter snö. Shit. Ut tidigt. Skrapa och sopa bilen. Rastlös hund i bilen. Sakta ut på vägarna. Snorigt som faan. Max 60. Köer. Tog en annan väg. Hamnar bakom en bil som kör med handbromsen i! Meeeeen!! Han fattar inte varför det går så trögt, slirar över hela vägbanan. Jag segar efter honom. I en backe tar det stopp. Naturligtvis. Han kliver ut, går runt bilen. Upptäcker väl sitt misstag. Åker iväg, bromsljusen slocknade. Bra. Men jag står med en automat i uppförsbacke i snömodd. Tack så jävla mycket. Varje gång jag gasar glider jag. Backar liiiite. Samma resultat. Slirar ner mot vägrenen. Grejt. Mitt hjärta slår hårt och snabbt. Måste komma till veterinären, vill inte hamna i diket, har hunden i bilen. ARGH!! Så jag fortsätter försöka, vrider ratten åt olika håll för att komma tillbaka på ren asfalt igen. Inte förrän jag låter automaten driva själv funkar det. Sakta sakta glider jag uppför backen. Kör med behärskad stress vidare. Oändligt stilla i svängar, mer köer, behåller lugnet och kontrollen över bilen. Ser flera bilar som inte har sådan tur. Kommer till veterinären med 2 minuter till godo. Phew.
En sköterska kollar på Shivas tass och frågar lite frågor. Den ser fin ut tycker hon men ja, det är rött och vätskar lite mellan tårna. Veterinären får kolla. Väntar lite. Shiva är så duktig på bordet. Hon tycker det ju är kul hos veterinären.
Veterinären kommer och kollar. Hon tycker det ska rakas lite mellan tårna så det inte klibbar fast. Sedan tycker hon jag ska använda ett shampoo att tvätta tassen i varannan dag. Det är klorhexidin i så det gör ordentligt rent.
Sköterskan kommer in och rakar så gott hon kan. Det är en stor rakapparat. Shiva tycker det är lite otäckt. Jag med. 😛

Sedan ska vi bara hem igen. Det var fördjävligt att köra i det där med sommardäck. Men hem kom vi, hela och hållna. Shiva var väl mest uttråkad och undrade vad jag satt och svor över ibland.
Nu har det gått ett par dagar och klon ser ju bättre ut. Det har torkat fint på utsidan. Problemet med att hitta ett skydd för tassen har varit stort. Det får inte ligga emot och ska inte vara krångligt att ta på. Så hittade jag PAWS.
paws

Det är lite som ballonger. Bästa sättet att beskriva det på. De sitter jättebra, utan att klämma sporren och är pösiga nog att ge utrymme för klon. I början var de lite kluriga att ta på men när man fått in snitsen funkar det skitbra.
De säljs i 12pack. vi har 11 kvar eftersom vi klippte upp en att ha till tassen när hon hade bandage på.
Jag sköljer av dem och när de torkat pudrar jag in dem i typ potatismjöl/maizena eller vad jag har för nått. Detta för att de inte ska klibba ihop med sig själva och fastna överallt. Nu när klon torkat lite på utsidan funkar det jättebra. Jag hoppas att det håller i sig och inte krånglar mer med tassen. Att den får läka i lugn och ro.

Idag, lördag, har det varit mycket på schemat. Gårdagen var en jobbig dag på jobbet, inte en lugn stund. Jag behövde verkligen gå o sova tidigt igår, gick väl sådär. Sov till nio imorse.
Idag var det byta till vinterdäck som gällde. Det och tvätta. Att byta till vinterdäck var klurigt men gick faktiskt väldigt bra. Tog sin lilla tid men inte mer än någon annan bil jag bytt på. Bara att hoppas att de sitter bra och rätt och allt. 😛
Tvätten är tvättad, lite dammsuget hemma och diskat också. Renbäddat i sängen med.

Sitter i sängen med en katt i fotänden och en hund bredvid mig. Jag ska skriva lite NaNoWriMo tänkte jag. Ligger lite efter i min wordcount. Vill gärna vinna i år. Får se hur det går. Det är roligt iallafall.

Imorgon blir det rollspel! 😀

Dag sju…

…av nio.
Eftersom jag bytte så jag kunde gå min hundkurs en helg så blev det ett jobbigt skede med nio arbetsdagar i rad. Jag kan lugnt påstå att jag hoppas de sista två dagarna blir jävligt lugna. Helgen var monstruös och dagen idag var mentalt utmattande. Jag har sedan i söndags ont i höger bröstmuskel, jag måste sträckt mig. Problemet med att vara sjukhuspersonal av någon sort är väl att man försöker diagnosticera sig själv. Min första tanke var ju lungemboli, men jag är rätt säker på att jag inte skulle ha så lite ont eller heller kunnat cykla utan problem till och från jobbet. Nåja.. jag kände runt lite där det gjorde ont och hittade området. Det är kring revbenen, högt upp. efter att jag applicerat tryck en liten stund så släppte det. Givetvis var det tillbaka igen på morgonen…har tyvärr varit tvungen att ta smärtstillande. Jag bara hoppas att det inte håller i sig utan att jag kan vila bort det sedan när jag är lite ledig.
Idag när jag jobbade var det som sagt mentalt slitigt. Det gick i ett kör igår kväll och idag var det inte så stor skillnad. Det är frustrerande att inte kunna hjälpa lite effektivt som man önskar och därför också, tyvärr, ibland se bakslag. All rehabilitering är inte en rak linje… Jag var så trött när jag äntligen blev avlöst. Det plus att jag haft ont. Ute regnade det. Motvind. En kvart på cykeln och jag var dyngsur. Så nära att tappa alla vilja och bara grina när jag svängar upp mot vår parkering och vinden slutar blåsa och det inte längre regnar… sablar vad sur jag blev…. Med en stubin kort som ett nålsöga är brett tog jag mig in och bytte kläder. På med plastpåse och muttluk på Shivas tass… och sedan ut.

Shiva har slickat och slickat på sin tass ett tag. Fattade inte varför..förrän igår morse. Jag tog tag i tassen och klämde på klon. ut kom en liiiten varblobb. Faan också. Jag ringde till veterinären. Fick en tid inom 15 minuter. Är jävligt glad att vi har bil nu. Åkte dit, fick hunden undersökt, fick recept på Vetrimoxin och Rimadyl. Så antibiotika och smärtstillande. Veterinären var, trots att klon än så länge satt bra och Shiva inte besvärades mycket av den, tveksam till om kuren skulle funka. Det är väl själva faan vad hon gör illa klorna. Måste vi ta bort klon så kommer det naturligtvis kosta. Det är väl i sig inte något problem, men rehabiliteringstiden är ju inte så fantastiskt rolig.

Har nu förberett mat till ikväll och morgondagens matlåda. Jag har tagit ett hett bad med väldoftande oljor. Det måste jag för övrigt ta och köpa. Lite badoljor. Lavendel, tallbarr, jasmin skulle ju sitta fint.
Jag har hittat köksbänken under disken och startat en maskin disk. Jag har skakat av filtar och fårskinn som funnits på golv eller i soffan. Så fort älsklingen vaknat och vi ätit ska jag dammsuga… det behövs verkligen. Har också fyra kassar tvätt att vika.. yays…

Men… just nu.. ska jag bara sitta här.. och lösa korsord.

Höst

Jag slås av tanken att jag faktiskt inte känt mig nere på samma sätt som tidigare höstar. Visst är mörkret jobbigt men jag har inte alls varit deprimerad.
Dock har jag varit väldigt trött idag. Trött och hungrig. Försöker tappert att äta mindre, för stora portioner mat kommer annars fortsätta hjälpa till att lägga på kilon. Jag vill ju faktiskt, på ett sunt sätt, gå ner i vikt. Jag rör mig redan mycket. Både hemma och på jobbet. Jag går nästan hela dagarna. Men jag äter för mycket. Jag äter dessutom för mycket vanliga mackor. Det är så himla gott. Bröööööd…. men ack så farligt. Jag gillar ju inte mörkt bröd. Så vitt bröd, mycket smör och ost eller annat gott pålägg. Så ja.. brödet är farligt för mig. Försöker byta till typ filmjölk. Men då får det inte finnas något bröd i huset. Läskigt det där med beroende….
Jag har också gått med i viktväktarna. Jag vet jag vet… men jag behöver den strukturen för att komma ner i vikt. Dessutom betyder det att jag inte på något sätt måste ta bort delar ur min kost.

Hittade en blöt trisslott häromdagen. Den har torkat på köksfläkten i två dagar. Kom ihåg den idag och skrapade den. Vann tyvärr ingenting men fick en liten hjärtvolt när det stod två hundratusen och jag börjar skrapa på en till ”hundra…” men det var hundrafemtio… hehe.. nåja. den skrapchansen var gratis.
Spelar ju regelbundet på lotto men har inte vunnit något nu på de senaste två dragningarna. Annars blir det typ 18 kronor här eller där.

Ute på baksidan bygger de för fullt. De har nu smällt upp insynsskyddet, ett plank. Det kommer bli underbart att nästa år få sätta igång med trädgården och kanske hänga lite blomster på den väggen. En och annan humleholk kanske också. Men det lägger jag åt sidan nu, så länge allt blir klart och fint. Målet är att kunna ha Shiva helt lös i trädgården utan att hon kan rymma.

Snart är det November. Då kör Nanowrimo igång som sagt. Då ska jag försöka hinna skriva. Det blir svårt. 1600 ord om dagen måste jag hinna med. känns inte så svårt eftersom jag hittills i detta inlägg skrivit 330 ord. Men det ska ju bli något av det också. Och man ska ha tiden. Jag har 10 lediga dagar i November och de ska ju räcka till annat också. Jag får försöka skriva lite varje dag men jag har inga illusioner om att det på något sätt skulle bli en lätt match. Förra året kom jag bara upp i 17 000 ord.

Regnet vräker ner utanför. Shiva kommer bli glad att vi skaffat henne ett regntäcke. Jag också för den delen. Då slipper jag torka alldeles för mycket och det blir inte alls lika jobbigt med gegga på magen. Sängen kanske klarar sig från att bli HELT nersölad…. Shiva har en tendens att leta sig in under överkast och täcken och gnugga sig över lakanet.  Perfekt… hehe..

Katten står still i sin vikt. Hon är mycket mer aktiv och ligger gärna uppe i toppen på sitt klätterträd. Därifrån ser man hallen, vardagsrummet och köket. Alla de viktiga sakerna. Man ser även ut genom köksfönstret. Igår försvarade hon framsidan mot en inkräktande katt, vår modiga lilla tjockiskatt.

Nu ska vi nog gå ut i regnet en stund.

Trötthet

Ibland är det svårare att återhämta sig efter en ”arbetsvecka”. Jag har ju inga veckor per se…. men ibland är jobbet tuffare än annars. Utan att man märker det. Igår var jag riktigt trött när jag kom hem vid halv fyra. Skulle lagt mig tidigare… men det lyssnade jag inte på. Dumt av mig. Så mentalt trött. Sov som en klubbad säl hela natten och vaknade framåt 8.00.
Gick ut med hunden. Åt frukost. Var fortfarande så fruktat trött.
Jag är fortfarande trött. Glad att jag jobbar kväll imorgon så jag får en sovmorgon till. Min hjärna orkar inte med mycket. Har så många ”borden” och ”måsten” som stressar mig under min lediga tid att jag bara blir tröttare. Måste få bukt med min tidsfördelning innan jag förgås.
Men man vill ju gärna hinna med att städa och fixa hemma, umgås med sina älsklingar, göra något i hobbyväg. Jag känner mig så frustrerad för när man har ledigt en dag ibland så går det inte att göra något. Man hinner inte riktigt. Jag älskar min arbetsplats, men jag vill ha ett vanligt dagtidsjobb under vardagar. jag klarar inte riktigt detta skiftande känner jag.
Jaja……
Shiva har ju en ohälsosam inställning till katter, som jag ofta berättat. Den är ohälsosam för både henne, katterna och husse och matte. På sista tiden har vi kört lite med ”Your choice”-träning. Gör inte hunden rätt så drar man sig tillbaka och börjar om från början. Utan att säga något. Gör hunden rätt berömmer man massor. Så, med katter. Går hon förbi utan att göra något så får hon beröm och godis. Gör hon utfall så vänder jag och gör om det hela. Det tar tid men det har gett lite resultat. Katterna kan vara närmre innan hon gör utfall. Sist hon gjorde utfall var det heller inte ett helt utfall. Dvs hon stannade upp efter första språnget. Sen är det skillnad om jag är själv eller med andra och går. Är andra med, särskilt husse, då måste alla katter utrotas oavsett avstånd. Suck… nåja. det är skönt med framsteg och en metod hon förstår. vi kör det på lite allt möjligt, så länge jag hinner tänka ut hur metoden ska appliceras på problemet.
Ska eventuellt, om jag har råd då, gå nästa Recallers. hoppas det går.
Vi var för övrigt på Fyra tassar idag… eller vad det heter.. nåja.. Shiva älskade att vara där. Vi köpte ett regntäcke till henne och kollade lite på en bilhundbur. Kanske nästa månad… eller .. vi får se.

Nanowrimo är snart igång igen. November hägrar där framme blott lite mer än en månad fram i tiden. JAg vill så gärna hinna med det. Att skriva 1600 ord om dagen. Skulle vara trevligt. Gick inte så bra förra året men det gör inget, jag är ändå pepp!!!
Har dessutom klurat ihop en asbra story jag ska skriva. Men tänk om man kunde bli klar med allt man skriver nån gång. Så man kunde dela med sig. Och få feedback. Feedback är läskigt också. Som amatör är man ju lite känslig för kritik känner jag. Nåja… Nanowrimo ska bli awesome!

Har som bekant väldiga problem med höger fot. Peroneal tendonitis tror jag det hette. Nu har jag inte någon definitiv diagnos men alla symtom stämmer på det. Jag ska ringa VC på måndag och se om de har tid med mig. Ska bara ringa rätt VC. har ju bytt sedan vi flyttade. Jag undrar vad de kommer säga…
Idag har jag haft monsteront…. Precis hela tiden. Ville inte ta ipren, vilket var det enda vi hade hemma, för jag har ätit det för mycket. Jag är lite pipplig vad gäller värktabletter. Men jag köpte Panodil och tog två när vi kom hem från stan. När man är trött mentalt och har ont så blir man inte direkt piggare. Det tär på en att ha konstant ont. När vi gick ut med vovven så började det regna… var liksom ingen ide att vända. Så dyngsur och nere klev jag in på Netto för att handla medan husse och Shiva travade vidare i regnet. Jag handlade mitt och när jag sedan kom tillbaka ut i regnet så märkte jag att Panodilen hade börjat verka. Att inte ha ont varje steg, inte känna den där svaga men alltid närvarande brännande smärtan. Det var nästan så jag grät av lättnad. Tänk att man inte uppskattar att vara smärtfri förrän man verkligen har ont.
Grejen med foten är väl att det varierar så från dag till dag hur ont jag har. Också beroende på vad jag gör.

Var nere på stan en sväng idag. Var och hämtade min nya windowspadda med tangentbord. Asus Transformer. Jag slängde ju den andra i golvet av misstag. Blir så när katten biter en i tårna. Jaja.. nu har jag iaf en ny, med lite mer minne och för någon hundring mindre än den första. Skönt att ha den. och att alla mina appar och inställningar sparats och var lätta att implementera på den nya Asusen. Me Like. Och då har jag också något att skriva på under NaNoWriMo. Jag är ju nu van vid tangentbordet.

Ditten och datten

Jobb
Att jobba går bra. Det är lite tungt ibland men jag gillar det jag gör. Jag känner mig trygg i min roll även om jag nog tror jag kan studera mera och bli ännu bättre. Vissa dagar går jobbet ofantligt fort. Andra dagar segar det sig. Men det är helt ok. Det svåra för mig är väl att inte kunna ha kontakt med omvärlden. Dvs.. vi får inte ha mobilen på oss. Om det är något så får man ringa avdelningen. Känns lite otryggt för mig men… samtidigt är det bra. Det är nyttigt att inte sitta ihop med sin mobil hela tiden.
Jag skulle behöva styrketräna lite.. men det kommer ju inte hända. Har inte orken, tiden eller lusten. Bah.

Projekt
Jag syr lite då och då på min klänning. Har inte haft ork på sistone. Har dessutom gjort annat med min lediga tid. Kanske kan jag sy lite imorgon. När jag fått min lön ska jag eventuellt handla lite till ytterligare ett projekt. En rundsköld och pinne att slåss med. Jag har blivit lite sugen på att sticka nu när vädret blivit så ruskigt.

Foten
Jag har fortfarande probem med foten till och från. Ibland har jag så ont att det bränner i foten. Det spelar ingen roll om jag går, haltar, sitter, ligger. Ibland känns det inte alls. Oftast känns det litegrann hela tiden. Jag tror jag vet vad det är och då är det vila som gäller. VIlket inte är aktuellt. Jag går på jobbet och går när jag kommer hem. Vila är inte på schemat. Vilar när jag sover. 😛

Hunden
Jag försöker fundera på hur jag ska roa hunden. Hon är det jag oroar mig mest för om dagarna. Har hon det hon behöver och är hon road nog om dagarna? Jag försöker träna lite och mitt enda problem är att jag får idetorka. Ska på en hundkurs snart som kommer bli rolig för doggen. K9 Nosework. Ska bli awesome 🙂

Koreansk drama
Jag surfade runt på Netflix för någon vecka sedan. Av en slump hittade jag en koreansk serie som heter The Great Doctor. Den verkade intressant eftersom storyn var att en person från våran tid hamnade i dåtiden. Jag började kolla. Och kunde inte sluta. Idag såg jag till slut det 24e och sista avsnittet. VIlken såpa. Men fy fasen vad fin den var! Inte alls så blodig och krass som västerländska serier. Och inget hångel utan magisk spänning mellan individer. Me like.  🙂
Det var en trevlig upplevelse. Kan bli fler i framtiden. Se om jag hittar några bra.. men.. ett tag framöver får jag nog disponera min lediga tid på annat tror jag.

Nu ska jag försöka sova lite.