Etikettarkiv | JaMa

Kolmården

Helgen gick lite i flitens tecken. Började redan på fredagen med att gräsmattan blev klippt och elgräsklipparen undanställd i förrådet inför helgens väntade regnskurar. Det såg genast prydligare ut. Lördagen började med ett tidigt och välbehövligt tvättpass. Efter att de stängt tvättstugan en vecka eller två hade tvätten lagt sig på hög rätt duktigt. Vi har en egen maskin som vi kunde tvätta det väsentliga i, men vill inte gärna använda den av många anledningar.
Mellan tvätturer bakade jag lite rågkakor. Det var ett bra recept som jag gärna gör igen. Enkelt och snabbt för att vara brödbak. Blev dessutom gott.
Några promenader blev det förståss för hunden också. Det regnade ju och det var inget vidare.  Så inga långa saker. Däremot tränade vi lite inomhus. Hon har lärt sig backa runt mig nu, söta vovven.

På eftermiddagen hämtade vi ett paket från JaMa-produkter och vi handlade lite inför söndagen. Paketet var en skrinda som tanken är att hunden så småningom ska våga dra. Vi har inte monterat skrindan ännu, den är fortfarande nere i sin kartong.

Söndagen börjades med hundpromenad, frukost, Diablo3 och sedan två timmars görande av sushi. Vid tolv kom rollspelsfolket och vi satte oss att rollspela. Det var återupptagandet av en ’gammal’ kampanj och vi var nog alla glada att få kliva in i våra roller igen. Så mycket var lämnat osäkert sist. Jag trivdes med spelsessionen, det hände mycket även om många val var svåra att göra och saker förändrats lite i världen. Det är svårt för karaktärerna att börja om på nytt med nästan ingenting, men det ska gå. Its a brave new world… eller nått.. hehe..

sista halvtimmen, fram mot halv åtta, fick jag en malande huvudvärk. Det gjorde ont att ha ögonen öppna och att röra sig. Jag tog en tablett men den gjorde inte så mycket. Efter hundpromenad och ett besök vid datorn skulle det bli sängdags.

Datorbesöket gav mig dock en smärre chock.. Under dagen hade det hänt fruktansvärda saker. Mina föredetta kollegor på Kolmården hade drabbats av stor sorg. Det ofattbara hade hänt inne hos vargarna och jag var stum av förskräckelse. Det gjorde ännu ondare i själen att få veta att personen som dött var en kollega, en glad och underbar kollega.
Det som följer nu är kaos… hård kritik och dålig och lite bra mediaskriveri. Mest dåligt kan tänka.
Jag känner mest ledsamhet för all dålig press som redan skrivits. All kritik mot alla inblandade.. det är så mycket påhopp och jag hoppas ledningen och alla f d kollegor håller sig starka nu.  Mina tankar går till de berörda.. hela kolmården-familjen. Ja.. skulle vilja skriva mera… men det är en enda röra just nu. Även fast jag inte kände henne nära så minns jag ju henne som den glada, käcka och alltid framåtsträvande tjejen.
Min nästa tanke är… varför är det alltid de bra som går åt först. ”only the good die young… ”
Du kommer vara saknad, vännen.

Annonser