Etikettarkiv | klo

Vuxenlivet är jobbigt…

Det är ibland så att man längtar tillbaka till då man var 5 år, sprang omkring barfota och inte hade ett enda problem i världen. Förutom kanske att välja vad man skulle leka för stunden. Mat och tvätt och städning fixade sig automagiskt. Livet var lätt. Mitt liv iallafall. Jag förstår ju att inte alla har eller har haft min uppväxt.  Hur som helst… mitt liv som femåring var för det mesta en lek. Nu, som vuxen, ser jag vilken röra det är. Ansvar överallt, få stunder för sig själv och ibland problem som verkar oövervinneliga.

Senaste tiden har för mig varit väldigt tung. Jag har jobbat mycket. Jag jobbar 100% men att jobba ojämnt är tungt. Ingen regelbunden ledighet, ibland jobbar man dag, ibland kväll. Helger, vardagar. Allt flyter ihop. Jag älskar mitt jobb. Det är dock väldigt tungt. Fysiskt, ibland psykiskt. Jag är aldrig själv på jobbet. Kan aldrig riktigt gömma mig inom mig själv. Alltid trevlig, försiktig, empatisk, professionell. Hemma ska så mycket göras. det ska förstås tas hand om djuren, de måste komma först. Sedan disk, tvätt, städ. Hinner inte alltid. Och sedan vill man träffa sin älskade. Umgås, vara trevlig, glad och mysig…. men man orkar inte alltid. Det är fasen inte lätt att vara vuxen. De som dessutom balanserar barn, hobbies och annat är stjärnor. All beröm till dem.

Hur som helst.

Shiva har ju tagit bort en klokapsel. Den var rutten inuti och luktade och varade. Proceduren gick bra och vi fick beröm för att Shiva är en sån stabil och lugn hund. Det kändes bra. När veterinären specifikt gosar med ens hund så vet man att hon är go. Vi vet det ju, men hur är hon mot andra när vi inte är med. Nåja. kanske är det något de säger till alla ägare för att lugna dem, men det spelar ingen roll. Vi vet att Shiva känner av personer lätt och är de vänliga mot henne så är det definitivt inga problem. Precis som det ska vara.
Nåja.. en blottad pulpa som ska tas om hand. Tvättas. inte fås skit i på promenader. Fy fasen. Är det något jag hoppats inte skulle hända så var det just detta. Mest för den långa tiden det tar för klon att återhämta sig. Suck.
Rimadyl och Vetrimoxin i ca en vecka. Det var fredagen den 31 oktober.
Bland det första hon gjorde dagen efter när bandaget kommit av var att slå upp pulpan och blöda ner. Faan också. Tork och tvätt. Hon gick i flera gånger de nästkommande dagarna. Innan hon fattade att hon var tvungen att vara lite mer försiktig. Stackars älskade vovve.
I onsdags kväll upptäckte jag att hon var röd mellan den opererade tån och nästa. Det var för att hon går emot med pulpan mot den andra tåns päls och mycket gegg fastnar där. Jag ringde till veterinären på direkten. Fick en tid 8.00 morgonen efter.
Torsdag morgon. Snö. Vitt. Vad i helvete. Sommardäck. Lite under en decimeter snö. Shit. Ut tidigt. Skrapa och sopa bilen. Rastlös hund i bilen. Sakta ut på vägarna. Snorigt som faan. Max 60. Köer. Tog en annan väg. Hamnar bakom en bil som kör med handbromsen i! Meeeeen!! Han fattar inte varför det går så trögt, slirar över hela vägbanan. Jag segar efter honom. I en backe tar det stopp. Naturligtvis. Han kliver ut, går runt bilen. Upptäcker väl sitt misstag. Åker iväg, bromsljusen slocknade. Bra. Men jag står med en automat i uppförsbacke i snömodd. Tack så jävla mycket. Varje gång jag gasar glider jag. Backar liiiite. Samma resultat. Slirar ner mot vägrenen. Grejt. Mitt hjärta slår hårt och snabbt. Måste komma till veterinären, vill inte hamna i diket, har hunden i bilen. ARGH!! Så jag fortsätter försöka, vrider ratten åt olika håll för att komma tillbaka på ren asfalt igen. Inte förrän jag låter automaten driva själv funkar det. Sakta sakta glider jag uppför backen. Kör med behärskad stress vidare. Oändligt stilla i svängar, mer köer, behåller lugnet och kontrollen över bilen. Ser flera bilar som inte har sådan tur. Kommer till veterinären med 2 minuter till godo. Phew.
En sköterska kollar på Shivas tass och frågar lite frågor. Den ser fin ut tycker hon men ja, det är rött och vätskar lite mellan tårna. Veterinären får kolla. Väntar lite. Shiva är så duktig på bordet. Hon tycker det ju är kul hos veterinären.
Veterinären kommer och kollar. Hon tycker det ska rakas lite mellan tårna så det inte klibbar fast. Sedan tycker hon jag ska använda ett shampoo att tvätta tassen i varannan dag. Det är klorhexidin i så det gör ordentligt rent.
Sköterskan kommer in och rakar så gott hon kan. Det är en stor rakapparat. Shiva tycker det är lite otäckt. Jag med. 😛

Sedan ska vi bara hem igen. Det var fördjävligt att köra i det där med sommardäck. Men hem kom vi, hela och hållna. Shiva var väl mest uttråkad och undrade vad jag satt och svor över ibland.
Nu har det gått ett par dagar och klon ser ju bättre ut. Det har torkat fint på utsidan. Problemet med att hitta ett skydd för tassen har varit stort. Det får inte ligga emot och ska inte vara krångligt att ta på. Så hittade jag PAWS.
paws

Det är lite som ballonger. Bästa sättet att beskriva det på. De sitter jättebra, utan att klämma sporren och är pösiga nog att ge utrymme för klon. I början var de lite kluriga att ta på men när man fått in snitsen funkar det skitbra.
De säljs i 12pack. vi har 11 kvar eftersom vi klippte upp en att ha till tassen när hon hade bandage på.
Jag sköljer av dem och när de torkat pudrar jag in dem i typ potatismjöl/maizena eller vad jag har för nått. Detta för att de inte ska klibba ihop med sig själva och fastna överallt. Nu när klon torkat lite på utsidan funkar det jättebra. Jag hoppas att det håller i sig och inte krånglar mer med tassen. Att den får läka i lugn och ro.

Idag, lördag, har det varit mycket på schemat. Gårdagen var en jobbig dag på jobbet, inte en lugn stund. Jag behövde verkligen gå o sova tidigt igår, gick väl sådär. Sov till nio imorse.
Idag var det byta till vinterdäck som gällde. Det och tvätta. Att byta till vinterdäck var klurigt men gick faktiskt väldigt bra. Tog sin lilla tid men inte mer än någon annan bil jag bytt på. Bara att hoppas att de sitter bra och rätt och allt. 😛
Tvätten är tvättad, lite dammsuget hemma och diskat också. Renbäddat i sängen med.

Sitter i sängen med en katt i fotänden och en hund bredvid mig. Jag ska skriva lite NaNoWriMo tänkte jag. Ligger lite efter i min wordcount. Vill gärna vinna i år. Får se hur det går. Det är roligt iallafall.

Imorgon blir det rollspel! 😀

Annonser

Dag sju…

…av nio.
Eftersom jag bytte så jag kunde gå min hundkurs en helg så blev det ett jobbigt skede med nio arbetsdagar i rad. Jag kan lugnt påstå att jag hoppas de sista två dagarna blir jävligt lugna. Helgen var monstruös och dagen idag var mentalt utmattande. Jag har sedan i söndags ont i höger bröstmuskel, jag måste sträckt mig. Problemet med att vara sjukhuspersonal av någon sort är väl att man försöker diagnosticera sig själv. Min första tanke var ju lungemboli, men jag är rätt säker på att jag inte skulle ha så lite ont eller heller kunnat cykla utan problem till och från jobbet. Nåja.. jag kände runt lite där det gjorde ont och hittade området. Det är kring revbenen, högt upp. efter att jag applicerat tryck en liten stund så släppte det. Givetvis var det tillbaka igen på morgonen…har tyvärr varit tvungen att ta smärtstillande. Jag bara hoppas att det inte håller i sig utan att jag kan vila bort det sedan när jag är lite ledig.
Idag när jag jobbade var det som sagt mentalt slitigt. Det gick i ett kör igår kväll och idag var det inte så stor skillnad. Det är frustrerande att inte kunna hjälpa lite effektivt som man önskar och därför också, tyvärr, ibland se bakslag. All rehabilitering är inte en rak linje… Jag var så trött när jag äntligen blev avlöst. Det plus att jag haft ont. Ute regnade det. Motvind. En kvart på cykeln och jag var dyngsur. Så nära att tappa alla vilja och bara grina när jag svängar upp mot vår parkering och vinden slutar blåsa och det inte längre regnar… sablar vad sur jag blev…. Med en stubin kort som ett nålsöga är brett tog jag mig in och bytte kläder. På med plastpåse och muttluk på Shivas tass… och sedan ut.

Shiva har slickat och slickat på sin tass ett tag. Fattade inte varför..förrän igår morse. Jag tog tag i tassen och klämde på klon. ut kom en liiiten varblobb. Faan också. Jag ringde till veterinären. Fick en tid inom 15 minuter. Är jävligt glad att vi har bil nu. Åkte dit, fick hunden undersökt, fick recept på Vetrimoxin och Rimadyl. Så antibiotika och smärtstillande. Veterinären var, trots att klon än så länge satt bra och Shiva inte besvärades mycket av den, tveksam till om kuren skulle funka. Det är väl själva faan vad hon gör illa klorna. Måste vi ta bort klon så kommer det naturligtvis kosta. Det är väl i sig inte något problem, men rehabiliteringstiden är ju inte så fantastiskt rolig.

Har nu förberett mat till ikväll och morgondagens matlåda. Jag har tagit ett hett bad med väldoftande oljor. Det måste jag för övrigt ta och köpa. Lite badoljor. Lavendel, tallbarr, jasmin skulle ju sitta fint.
Jag har hittat köksbänken under disken och startat en maskin disk. Jag har skakat av filtar och fårskinn som funnits på golv eller i soffan. Så fort älsklingen vaknat och vi ätit ska jag dammsuga… det behövs verkligen. Har också fyra kassar tvätt att vika.. yays…

Men… just nu.. ska jag bara sitta här.. och lösa korsord.

Paus

Det har blivit en paus i bloggandet. Mest för att jag jobbar och mina arbetstider är så fruktat oregelbundna. Det är väl det enda jag ogillar med mitt jobb.
Och det faktum att det inte låter mig vara hemmavid. Jag är nästan sjukligt hemmakär. Sambon tycker jag ska prata med någon. Inte det att jag är rädd för att gå någonstans, jag känner mig bara mest till freds hemma. Jag misstänker att det grundar sig i mitt behov att kunna kontrollera omgivningen. eller…. inte riktigt så. utan att jag vill vara beredd på allt. Det är ju omöjligt och jag har blivit bättre på att möta överraskningarna när de kommer. De där oväntade situationerna. Men det är inte lätt att lägga om hela sitt tänk.

Jag jobbar som sagt. Mycket kväll nu. både skönt och jobbigt. Man är färre personal på kvällen, man kommer hem sent. Det är dock inte lika mycket att göra på kvällen och man får ju sovmorgon.
På torsdag ska jag på arbetsintervju. Hoppas det går bra.

Idag är det tvättdag. Tre stora maskiner. och jag har fortfarande inte vikt den förra rena tvätten…. seriöst efter med allt hushållsarbete…
Behöver städa lite också.. så mkt hundhår.
Behöver också klippa gräset. det börjar se lika vilt ut som mitt hår… igen.

Hunden är ju skadad… och uttråkad som få. Sporrens klo har gått av och den inre längdhalvan har lossnat medan den yttre sitter kvar. Den har fasligt många hörn och kanter som kan fastna… väntar tålmodigt på att den ska trilla av. Hunden är inte riktigt lika nöjd. Sedan har hon dessutom spräckt en klo på samma tass. Den har jag slipat på och målat nagellack på för att hålla ihop. Verkar funka bra. En dos kvar av Rimadyl, sen får vi se.
Leka är ju lite uteslutet. Får försöka träna lite lugnt…. långpromenader är också svårt då det är så varmt. Shiva är så värmekänslig… trist.
Skulle velat ha en bil, då kunde man åka och bada. Fast det är väl uteslutet så länge sporrens pulpa är blottad.
Har för övrigt beställt mer hundmat och även hundgodis. 14 kg Halla Medium och 14 kg leversnittar. Tror ni det räcker ett tag eller? 😛
Det hade varit trevligt att kunna vara med i Susan Garretts Recallers…. men det kostade för mycket. CSN vill ju att jag ska betala tillbaka 5600:- till dem. Bah…

Har fortfarande mina syprojekt på g. Inte kommit någon mer vart. Så trist. Jag har liksom inte tid. Hur hittar man tid!? Var är den? Det känns också som att jobbets oregelbundenhet förstör lite där.

Jag är trött, ofta och mycket. Mentalt utschasad. Tror jag också beror på arbetstiderna. Jag skulle behöva ett regelbundet schema. Jaja… man kan inte få allt.

Nu ska jag se om jag kan roa hunden innan jag behöver gå tillbaka till tvättstugan.
Bah.. skulle behöva fixa min cykel idag med….. hur ska man hinna…..