Etikettarkiv | ruvardag

Ruvardag 15

Har känt sedan en kort tid tillbaka att det nog inte var ett lyckat försök. Idag kom mensen som ett brev på posten. Efter att ha hållit koll på min cykel i två år eller mer, så är det lätt att förutspå. Jag vet att det inte nödvändigtvis är kört men det känns som att det nog är det.
Jag har inga graviditetssymtom. Jag får några symtom av Lutinus, det är allt.

Nu är jag så ledsen att jag inte vet var jag ska ta vägen. Mår ruttet men det finns liksom inte riktigt någon att prata med.. och jag VILL inte prata med någon heller. Känner mig så ensam och så jävla dålig. Jag är ju kass.. kan inte ens fungera på det biologiska sätt jag borde. Känner mig jävligt värdelös.
Jag vet.. det var ”bara” första försöket.
Jo.. men hur mycket har vi inte försökt innan.. 5 år. och nu missar vi detta? Fast det inte är något fel på oss?

just nu är allt jobbigt. Stressad och less på jobbet. Vill be alla dra åt helvete och bara gömma mig under en sten.
På måndag är testdag och visst hoppas jag.. fastän chansen är oändligt liten. Men så jobbigt att ringa till RMC och säga att mitt test är negativt. Och sedan behöva åka dit.. prata med dem.. så jävla förstående..
Orka…

Annonser

Ruvardag 11

Fortfarande ett tag kvar till min testdag. Måndag om en vecka.

Än så länge har jag haft rosa flytningar, livmoder-sammandragningar, huvudvärk och humörsvängningar. Lite annat snart o gott. Allt har kunnat härledas till biverkningar av min Lutinus jag tar. 

Igår och idag har jag fått PMS-liknande symtom. Väldigt sugen på choklad, tjurig på minsta lilla och gråter om vädret slår om. Typ så det brukar vara. Jag är på BIM -4. Jag ska ha min mens om 4-5 dagar.

Jag är trött, stressad, kan omöjligt känna mig utvilad. Jobbet är jobbigt trots att jag inte jobbar fulltid. Kortare dagar vore ju en välsignelse… Men det funkar inte så.

Dessutom har vi en hund som börjar bli gammal. Hon blev för ca ett år sedan diagnostiserad med artros. Lagom tills vi äntligen fått hennes SLO under kontroll. Så inga lång promenader. Massage (som hon hatar), simning (som hon ogillar), och nu till slut har vi varit tvungna att be om smärtlindring. Det som är jobbigt är ju att hon är så frisk! Hennes blodprover var felfria, hennes tandstatus är mycket väl godkänd. Hon har humör och lekvilja. Jag bara hoppas att Rimadylen funkar som den ska… Och att den inte motverkar Trentalen hon äter för klorna. Eller tvärt om. Ska förekomma ökad blödningsrisk… Nåja…

Så lite stressigt är det… Hjärtat i halsgropen mest hela dagarna. Trots att jag gått ner i tid… Trots att jag letar med ljus och lykta efter ett annat jobb. Men om jag är med barn… Vem faan vill anställa mig då…? 

Och ska det verkligen vara så? Varför ska kvinnor bestraffas för att de är de som bär barn i magen. Om det skulle bytas till männens sida över en natt skulle de ju göra allt för att införa förmåner och diverse säkerheter för sig själva. Inga tvivel. Så vrickat.. Kan inte folk bara vara lika värda. Hyllas för att vi är olika. Män och kvinnor ÄR olika. Vi är ju, rent biologiskt, skapta för att komplettera varandra. Och idag måste väl ändå världen vara mogen för ett annat sätt att tänka… 

Jaha.. Nu tog mina PMS hormoner med mig in i en sån debatt. Nå. Jag ska väl gå o gråta över hur äcklig min köttfärssås blev… Eller att  disktrasan blir blöt när man använder den…. Suck…..

Ruvardag 7

Försöker att inte tänka på det så mycket. Det faktum att jag kan vara gravid. Det är ju för tidigt än. För tidigt att veta säkert.

Symptomen jag haft hittills beror nog  mest på Lutinus… Progesteron ger ju de biverkningarna… 

Idag har jag dock haft en ny typ av magont. Som ilningar.. Har också rosa flytningar till o från. Skumt.  Nåja.. Jag märker framöver vad som är vad.

Ska inte testa förrän den 23e… Så långt bort. BIM är dock om en vecka. Så vill jag tjuvtesta ska jag  göra det på fredag som tidigast.

Men som sagt.. För det mesta försöker jag att inte tänka på det. Det går sådär…