Etikettarkiv | städa

Dag sju…

…av nio.
Eftersom jag bytte så jag kunde gå min hundkurs en helg så blev det ett jobbigt skede med nio arbetsdagar i rad. Jag kan lugnt påstå att jag hoppas de sista två dagarna blir jävligt lugna. Helgen var monstruös och dagen idag var mentalt utmattande. Jag har sedan i söndags ont i höger bröstmuskel, jag måste sträckt mig. Problemet med att vara sjukhuspersonal av någon sort är väl att man försöker diagnosticera sig själv. Min första tanke var ju lungemboli, men jag är rätt säker på att jag inte skulle ha så lite ont eller heller kunnat cykla utan problem till och från jobbet. Nåja.. jag kände runt lite där det gjorde ont och hittade området. Det är kring revbenen, högt upp. efter att jag applicerat tryck en liten stund så släppte det. Givetvis var det tillbaka igen på morgonen…har tyvärr varit tvungen att ta smärtstillande. Jag bara hoppas att det inte håller i sig utan att jag kan vila bort det sedan när jag är lite ledig.
Idag när jag jobbade var det som sagt mentalt slitigt. Det gick i ett kör igår kväll och idag var det inte så stor skillnad. Det är frustrerande att inte kunna hjälpa lite effektivt som man önskar och därför också, tyvärr, ibland se bakslag. All rehabilitering är inte en rak linje… Jag var så trött när jag äntligen blev avlöst. Det plus att jag haft ont. Ute regnade det. Motvind. En kvart på cykeln och jag var dyngsur. Så nära att tappa alla vilja och bara grina när jag svängar upp mot vår parkering och vinden slutar blåsa och det inte längre regnar… sablar vad sur jag blev…. Med en stubin kort som ett nålsöga är brett tog jag mig in och bytte kläder. På med plastpåse och muttluk på Shivas tass… och sedan ut.

Shiva har slickat och slickat på sin tass ett tag. Fattade inte varför..förrän igår morse. Jag tog tag i tassen och klämde på klon. ut kom en liiiten varblobb. Faan också. Jag ringde till veterinären. Fick en tid inom 15 minuter. Är jävligt glad att vi har bil nu. Åkte dit, fick hunden undersökt, fick recept på Vetrimoxin och Rimadyl. Så antibiotika och smärtstillande. Veterinären var, trots att klon än så länge satt bra och Shiva inte besvärades mycket av den, tveksam till om kuren skulle funka. Det är väl själva faan vad hon gör illa klorna. Måste vi ta bort klon så kommer det naturligtvis kosta. Det är väl i sig inte något problem, men rehabiliteringstiden är ju inte så fantastiskt rolig.

Har nu förberett mat till ikväll och morgondagens matlåda. Jag har tagit ett hett bad med väldoftande oljor. Det måste jag för övrigt ta och köpa. Lite badoljor. Lavendel, tallbarr, jasmin skulle ju sitta fint.
Jag har hittat köksbänken under disken och startat en maskin disk. Jag har skakat av filtar och fårskinn som funnits på golv eller i soffan. Så fort älsklingen vaknat och vi ätit ska jag dammsuga… det behövs verkligen. Har också fyra kassar tvätt att vika.. yays…

Men… just nu.. ska jag bara sitta här.. och lösa korsord.

Annonser

Komplimang.

Igår, tror jag det var, knackade det försynt på dörren. Jag undrade lite vem som kunde vilja något och gick och öppnade. Det var en kille där utanför som hade RödaKorset-munderingen. Han frågade mig en sak som kommer vila länge i mitt utseendefixerade sinne.
”Hej, har du mamma eller pappa hemma?”
Snacka om paff jag blev. Jag tackade och sade att det här var min och min sambos lägenhet. Han skrattade lite förläget och gick sedan rakt på sitt ”säljsnack”. De fick inget från mig denna gång för jag är ju trots allt arbetslös och kommer vara tvungen att betala tillbaka skatt.

Apropå arbetslös. Jag skulle idag till min praktikplats, avd 55 rehabilitering på sjukhuset. Jag cyklade och tog vägen förbi Coop för att köpa kakor. Precis efter rödlysena där så ringde min telefon. Jag svarade, såg att det var ett landstingsnummer. Tänkte att det var någon från avd 55 som skulle avboka besöket. Men det var från en annan avdelning och personen i andra änden undrade om jag hade hittat något sommarjobb ännu. Jag hade ju skickat min CV till dem. Hon frågade om jag var färdigutbildad och jag sade att jag bara hade en kurs kvar. Där sprack det. Jag hörde direkt tveksamheten. De får bara erbjuda jobb till de med färdig utbildning. Det spelade ingen roll att jag hade haft praktik på en avdelning på sjukhuset. Hon lät så lättad och glad i början men när jag berättade att jag hade en kurs kvar så… nej. Jag förstår ju dem också. Men det är så surt. Jag har pratat med akassan och de tillåter endast deltidsstudier på max 50%. Dvs.. det jag gjort nu. Jag får inte under några omständigheter ta 100 poäng till så jag blir klar.
Så planen är att plugga järnet… jag har ju bok och papper. Sedan när sommarterminen börjat så kan jag skriva prov och skicka uppgifter.

Det var så härligt att vara tillbaka på avdelning 55. Det var fantastiskt att se några av de patienter som fanns kvar som jag kände igen. De kände igen mig och blev glada att se mig. Jag kunde se deras framsteg. Helt fantastiskt! Och de som varit mina kollegor. Bara att snacka lite skit. Stämningen.. mmh. gillar den avdelningen. 🙂

Jaha.. det var något mer.. minns inte vad.
Vi försöker fixa lägenheten så gott det går. Skulle som sagt behöva en tur till IKEA först. Men det får vänta. Imorgon ska jag försöka plocka i ordning, sätta upp lite lampor och inhandla saker för att baka tårta. Ska försöka komma iordning så pass att det går att ha gäster här på fredag.

Valborg har jag inte firat. Vi flaggade lite idag med flagga på fasaden. När jag gick med hunden nu på kvällen sköt de raketer.. Jag har inte förstått det.  Jag har aldrig skjutit raketer på valborg. Nyår har jag gjort det men aldrig valborg. Hmm.. räcker det inte med en dag för sånt?
Shiva reagerade inte alls, trots att det var väldigt nära och högt. Skönt att hon inte bryr sig. Vi övar också på att gå finare i koppel. Hon är ju en hejjare på att dra, så varje gång vi går med vanliga kopplet så övar vi förståss.

Nahe.. nu ska jag göra som hunden och katten, sova lite.

Solen bara vräker ner

Det är härligt väder och just nu ganska skönt att vara ledig. Eller… ledig är väl att ta i. Jag är jobbsökande. Arbetslös. Mindre värd. Enligt arbetsförmedlingen och akassan iallafall.
Att bli arbetslös för första gången på flera somrar känns lite som att ha blivit halshuggen. Planerna som fanns springer runt som huvudlösa höns i huvudet men det går inte att göra något åt dem för saker blev inte som man tänkt. Jag rannsakar mig själv om och om igen… vad gjorde jag för fel? Vad har jag sagt för fel? Har jag inte jobbat hårt nog? Var jag för sent ute? Är jag bara dålig?
Jag har sökt en hög med jobb men inte ens kommit till intervju. Det känns olustigt. För så jävla värdelös är jag inte, det vet jag. Men det kanske betyder att det finns en massa superbra personer där ute. som jag måste tävla emot. Inte heller en awesome tanke.
Så ja… jag mår väl lite trist i skallen just nu. Känner mig som en belastning, precis så som Arbetsförmedlingen vill. De tror att det ska motivera en till att söka mer jobb. Men när man inte ens får någon feedback på sina ansökningar förutom ”tjänsten är tillsatt med annan sökande, tack för visat intresse” så blir man lite less. Dessutom är jag fortfarande, trots att det var ett tag sedan jag tog min examen i biologi, överkvalificerad för mångt och mycket.
Jag vill bara ha ett jobb, gärna ett där jag kan trivas. Hur svårt ska det vara?

För akassan får jag inte plugga klart. Måste vänta till sommarterminen. Yay… visst, jag har tid på mig att studera. Skitbra. Men ändå. känns mesigt. en kurs. sedan kan jag söka jobb som uska.

Nya lägenheten kommer bli jättefin. Krävs dock ett par krafttag till. Saknar lite lampor, mest för att uttagen sitter så dassigt. behöver nya längre sladdar. Men men. redan nu, i röran, syns potentialen. När gardiner och sådant kommit upp blir det skitbra.

Gamla lägenheten står ostädad än. Ska dit imorgon och rocka loss. Ska väl börja i badrummet och arbeta mig utåt. Älsklingen jobbar men ska hjälpa till med det han hinner. Han kan få bära småskruffs till bilen. mycket tjaffs som inte går att packa i kartonger. Jag hoppas bli klar fort iaf. Behöver bara komma igång. Det jobbigaste är ju badrummet tycker jag.

Jag har börjat kolla upp hur man gör en app till android. Jag har förstått uppbyggnaden av koden tror jag. Nu ska jag bara hitta alla de funktioner jag behöver och förstå dem också. Det är egentligen inte så svårt bara man får häng på syntaxen. Sedan har jag hört att det är bra om man har sitt innehåll till appen klart. det har jag inte. så det ska jag också fixa.

Arbetslös

Jag var på arbetsförmedlingen igår. Det känns aldrig bra. Jag vet ju att jag söker jobb och försöker komma igång. Jag utnyttjar inte systemet. Därför tycks de nya reglerna så rigida och begränsande. Jag känner mig än mer som en skurk. som att det är MITT fel att jag blivit arbetslös och ska straffas för det. Jag vet att reglerna är till för att andra inte ska utnyttja systemet och bara glida förbi med full ersättning och allt. Men jag.. jag vill jobba.. men inte var som helst eller med vad som helst.
Personen jag pratade med försökte pracka på mig jobb uppe i Boden. De måste ju anvisa jobb första gången. Hon tittade inte ens var de var någonstans. Och i enighet med deras egna regler om lämpliga jobb är det fel. Som tur var var jag med. Ett av jobben var iallafall i Linköping. Yay.. sen kommer det inte bli att jag får det. 

Jag sliter just nu med många saker samtidigt. 
NaNoWriMo är jag hopplöst efter i. Tiden rinner ur mina händer. Jag tänker inte, jag vägrar, stressa. Jag har storyn i huvudet och får skriva den när jag känner att jag kan koppla av. Så länge jag inte är på sista dagen kan jag fortfarande vinna NaNoWriMo. Det är inte en viktig grej.

Jag försöker göra klart kurser jag skulle fått klart i somras. Bland annat en kurs jag helt lagt åt sidan för att den är mig för svår. Jag ogillar abstrakta ämnen så sådant som har med psykologi och psykiatri att göra är svårt för mig. En cell är en cell är en cell. Inget analyserande om cellen kan föreställa en hare, vad betyder det då? Nåja.. Specialpedagogiken är lite blandning av allt som är svårt för mig. Men jag har nästan fått till det. En stackars uppgift kvar som jag ska klura på.

Här hemma behövs det städas och det tänkte jag försöka ta mig an så småningom. Jag ska även försöka möblera om i sovrummet. Och det behövs några krafttag i vardagsrummet för att få det i ordning. Skulle helst vilja ha en bordsskiva och två bockar istället för bordet som står där nu.. men det verkar hopplöst att få tag på en skiva. Får köpa en på byggvaruhus och måla och lacka själv. Den ska ju vara ca 1 x 2 m. eller hur det var. Nåja.. det är inte viktigt projekt.

Sedan är det brevlajvet som jag också ligger efter med. Hopplöst efter. Men det ska nog ordna sig. Det tar bara en dag att skriva breven i kladd, sedan ska jag skriva dem på papper. Behöver skicka in en artikel till brevlajvets tidning också.

Bara att ta tjuren vid hornen. Även om jag just nu mest känner att jag inte vill göra något alls.

Morgonkvisten mån 8 april

Denna helg fanns det grandiosa planer för. Fredagen slutade jag tidigt och jag hann med saker i solen. Shiva och jag gick till hundgården. Det var fullt ös medvetslös där och det tror jag Shiva gillade.
Sedan rensade jag plattorna på lilla uteplatsen på framsidan. Detta med både katt och hund som sällskap.
Jag fortsatte med att plantera om mina tomater och broccoli i andra kärl. Jag gav sedan upp på salladen som inte dykt upp och sådde om andra saker i lådan.
Det blev morot, sockerärtor och sallad från det nyinköpta paketet.
Jag såg imorse att något hade grott i lådan men jag hade inte tid att kolla mer än så. Snabbt går det. Hoppas bara våren kommer snart. .mer än detta kalla härke till väder.

Resten av helgen blev dock oproduktiv. Jag drabbades av någon slags apati och fick inget gjort. Skulle pluggat och även om jag skrev några rader blev det inte mycket mer än så. Skulle städat men golven är fortfarande grusiga och dammiga. Vika tvätt blev inte heller av. Ställde in tvättiden också.
Men… Vad gjorde jag då? Inte mycket. Velade mest. Såg lite på teve. Var ute med hunden.  jag fixade till trådarna på det band jag ska väva. Jag hade trätt korten fel och fick naturligtvis inte det mönster jag borde. När jag sedan skulle väva blev det fel. För jag gjorde rätt de första tre varven men sedan glömde jag åt vilket håll jag skulle vrida. Bah. Jag gav upp det också.

Och nu är det plötsligt måndag.
Ny arbetsgivare men samma arbetsplats. Mer lön men samma uppgifter.
Samma väder….
Jag hoppas jag kan hitta min mojo nånstans bara. Kanske glömde den på jobbet i fredags…
Nåja.. Nu kör vi!

Stress & drömmar

Öppnade ögonen åtta minuter innan larmet på telefonen skulle väcka mig. Ännu en natt med avbruten sömn. Jag måste försöka få bukt med det där. Orkar inte tänka på det nu. Så mycket jag inte orkar tänka på nu.
Stressen väller in över mig för tillfället. Det är allt annat än jobbet… Dock är det stressande att jobbet tar sina åtta timmar varje dag när man är stressad över annat man inte hinner med. Men den delen är borträknad.
Min stress består av många ting. Saker jag VILL göra, BÖR göra och MÅSTE göra. Vissa hamnar unde en kategori, andra ting kan hamna under alla tre.
Tyvärr är det så att det eviga stressmomentet är pengar. Allt kostar pengar att göra. Klart jag förstår att andra måste kunna tjäna till sitt uppehälle, men det är svårt att betala med pengar man inte har. Och problemet att man vill, borde, måste åka nånstans finns kvar.
Jag har inte träffat min mamma på… jag vet inte hur länge. Det är inte roligt… Vill gärna åka dit.. men det innebär två olika saker.. Åka dit med min familj. Då måste jag ha en bil, en hundbur och kanske nånstans att bo(där de accepterar hund). (Ja mamma, jag vet att vi får bo hos dig.. men vi är två vuxna och en stor hund.. tänk på det.) Om jag ska åka själv blir det inte alls lika roligt. Billigare kanske… bara buss/tågpengar hela vägen fram. Och boendet är inget problem. Men.. då får inte sambo och hund följa med och träffa alla. Och en liten del av poängen är att visa upp Shiva.
Jag har heller inte hälsat på min syster sedan… vet inte heller.. Det är en längre resa … en som är ganska bekväm att göra med buss. Men.. Om man jämför så GÅR det att ta hunden på buss och tåg till Stockholm.  det går INTE till Hälsingland. Då krävs en bil. OCH det ska vara en med hundbur tack.. Tänker inte åka med hund lös i bagaget en sån lång sträcka. Där är däremot boendet ett mindre problem. det blir så när man bor i ett stort hus mitt i nästan ingenstans.

Andra delar av stressen innefattar bristen på tid jag får spendera med min sambo. Vi ses endast på kvällar när vi äter. Då är jag ofta trött och grinig och gärna stressad över allt annat i livet. Ingen vidare bra stämning då.
Sedan har vi ju hunden. vill ju hinna med henne också. Särskilt nu innan det blir becksvart på kvällarna.
Mörkret är en annan faktor… Jag blir trött och extra hängig.. orkeslös och omotiverad. Det gör ju UNDER för att man ska orka hinna med mer på kort tid… NOT….!

Därutöver finns de saker som behövs fixas hemma… vanliga grejer.. tvätta, diska, städa, vika den förbaskade tvätten, plocka ur diskmaskinen.  Ommöbleringen blev inte optimal nånstans och jag funderar skarpt på att ändra tillbaka vissa saker. Problemet då är att plats försvunnit för vissa saker. (Vilket påminner mig.. i helgen när containern kommer måste vi slänga den gamla sängen.)
Så.. när man kommer hem finns liksom inte den där.. aaaaaah….! känslan… koppla av.. vad är det!? hem, ut med hund, in, förbereda mat, träna, laga mat, äta mat, duscha, sova.  Då hann man inte vika tvätten, dammsuga köket eller sätta sig vid datorn.

Apropå sitta vid datorn. jag pluggar ju också… 50%.. Johejdu… Jag hade lyckats bra.. om jag inte totalt missat att det nya häftet faktiskt stämde och inte var som förra terminens häften.. Då fanns stora inlämningsuppgifter men jag skulle göra alla. Nu fanns tre stora men jag satte mig ner med uppgift 1 i sedvanlig ordning.. bara för att sedan inse att det bara var A, B och C man skulle lämnat in.. så.. på de två veckor jag hade på mig har jag inte gjort en enda egentlig uppgift!….( och att Shiva gjorde sig illa stal ju en halv dag… men sånt kan man inte förutse.) Så jag ska vara klar med Psykologikursen på söndag. Inte en fet chans. Dessutom ska man ha hunnit boka in en tid för att skriva reflektionsuppgiften. Det går inte… jag ligger redan minus på flexen. Och jag har inte pluggat.. och får ändå inte skriva provet förrän jag lämnat in alla uppgifter.. som.. jag inte hinner göra.

det hjälper inte att min PMS börjar smyga sig på heller.. Jag känner mig smått mordisk idag och himla lättirriterad… Kommer nog bli en finfin fredag detta.

Fick min paket ifrån Bonprix igår. Bra. Jag har för mig att jag beställde mot faktura.. men.. avin som kom med såg inte ut att vara helt ifylld och på mitt konto på deras hemsida står direktbetalning. vad nu det innebär. Måste luska ut vad de menar.
Jag hoppas också få tillbaka pengar från Folksam för Shivas eskapader. Vad har man annars en försäkring till.

Stress, ja.. det är ju både stressande och inte att se slutet på Oktober komma ångande som ett lok. Ibland vill jag vara arbetslös men oftast känner jag att jag hellre skulle jobba med något. Men vad…?
Jag har inga drömmar.. jag vill jobba med djur… visst.. men inte det jag har utbildning till. Mjölka kor funkar inte.. för hårt för min kropp. Djurvård.. ja! men ingen utbildning. Så många andra som de tar då före mig.
Jag är över trettio och har ingen karriär.. inte ens ett mål för nånting jag vill syssla med. Jag vet inte vart jag är på väg. jag har drömmar om ett litet torp på landet… men.. för varje dag som går så… ja.. inser jag ju att det inte kommer hända. Jag har inget jobb.. inte nått fast jobb.. ingen vill anställa mig för antingen är jag underkvalificerad eller överkvalificerad.
Att se andra leva min dröm är nog det som är mest smärtsamt. Jag missunnar ingen något. Men jag undrar vad skillnaden är. Varför har inte jag lyckats med mina saker men andra har det. Vad skiljde oss åt i förutsättningarna, resultat? Vad?
Mina drömmar har jag fått börja försaka, en efter en… det gör ont. Men man måste inse på något realistiskt sätt att det inte kommer hända. Det enda som skulle kunna ordna upp mitt liv nu vore ju en massa pengar. Åter till det.. PENGAR… varför ska allt bero på pengar. Blä. Och hur stor är chansen till en massa pengar. Vinna? då måste man spela först. Och vaddå ”Plötsligt händer det”…. inte mig iaf.
Mitt lilla torp med potatisland och köksträdgård får fortsätta vara en dröm. Likaså bilen, kombin med dragkrok och hundbur.
 Jag siktar på lite lägre och kortsiktigare mål. troligtvis billigare också..
Lajvet nästa år.
NaNoWriMo i November.
Att få vara lycklig med min sambo och våra husdjur.

Nej.. jag är inte bitter. Jag är realistisk. Ja, det är trist. Men så är verkligheten. Jag har drömt hela mitt liv. Jag är en dagdrömmare, fantiserar om alla möjliga sorters framtider för mig själv. Men det är väl dags att inse att det är allt de är. Drömmar. dags att landa. Inte för att det hjälper. Kommer inte bli lättare att skaffa ett jobb.. för skaffar man ett riktigt jobb.. då kan man helt plötsligt skaffa en bil… ett hus.. och så kan man ju inte ha det…..
Nahe.. jobba kanske..