Skademarkör

Imorgon är det dags för minilajv för min del. inte riktigt men nästan. Jag ska vara skademarkör åt folk inom sjukvården och räddningstjänst. de ska öva katastrofmedicin. Det ska bli awesome. Har inte gjort det sedan gymnasiet och då var jag inte markör utan en av de som räddade. Hoppas jag inte får något avancerat bara 😛

Har också fått boken för nästa kurs. Jag kan inte plugga den men det lönar sig att vara förberedd. Om jag läser boken  så har jag mycket gratis sedan när jag väl kan skriva kursen. Dessutom är det aktuell information för akutsjukvård också. 

Snart är det mars. Sedan april. Flytten känns avlägsen och overklig. Samtidigt alldeles för verklig. Det blir ett stort steg eftersom jag bara bott i Ryd hela min vistelse i Linköping. Usch… nu känner jag mig plötsligt gammal.. nej.. fy fy fy.. inte tänka så.
Ska bli så härligt att komma till ett nytt ställe. Större, annorlunda, bättre skog och nära till Lasses Hage för Shiva.

Jag har börjat lite i trädgården. Tagit en sopsäck och slängt saker. Jag har också slitit upp mina pallkragar och skyfflat bort lite av jorden. Det är bra med vårväder. Hunden och katten var med lite i trädgården också.

Annars känns livet lite… ostrukturerat just nu. Det är svårt att sätta fingret på vad jag behöver göra.. vad jag ska göra.. borde göra. Jag har sökt jobb… men mest av allt hoppas jag att jag trivs på rehab och får jobb där. Nåja.. vi får se.
Som sagt så börjar min fem veckor långa praktik på måndag nästa vecka. Jag ska vara på sjukhuset, på rehab. Det kommer onekligen att bli intressant!! Jag försökte ringa idag men min handledare var upptagen. Hon skulle bli ombedd att ringa upp men än har ingen ringt. Hoppas hon ringer imorgon, annars får jag prova igen.

Jag känner att saker är lite röriga.. har lite för mycket saker på gång. Träning, skolan, arbetslösheten, flytten, hunden, så mycket annat. Jag känner inte att jag tar hand om mig själv på det psykiska planet.. jag hinner inte tänka. jag funderar på hur jag ska åtgärda det. hur ska jag göra. Det känns som om mitt liv kretsar kring husliga sysslor. Tvätta, diska, städa, laga mat. Det är så trist när varje dag blir likadan. Och när man stressar över saker som disk och laga mat. Ska inte vara så. Jag försöker intala mig själv att så fort flytten är mer aktuell kommer saker flyta på. Så fort alla väntande bollar satts i rullning. Antar jag. Jag vet inte. Jag gillar inte att livet är så osäkert. Jag vill kunna se min planering i grova drag en längre tid framöver. 

Träningen är igång igen. Jag har Kettlat och Zumbat. På kettlebells har jag uppgraderat till ett gult klot. Inte bara.. jag kör fortfarande enhandssvingar med den lättaste.. men jag orkar allt mer. 
Sprang också häromdagen. Sprang 2,5 kilometer utan större problem. Inte fort… maklig takt.. Men vi stannade aldrig. Kändes bra. Sedan fick jag en jägarns träningsvärk i vaderna. 
Försöker hålla mig till LCHFdiet.. den funkade så bra förut. Problemet jag har nu är att mitt sug efter socker och saker att tugga på. så jobbigt.. jag är inte hungrig men liksom sugen..

Nahe.. nu ut med hunden en sista sväng.. 

Onward!

Sista tiden har varit lite struligt. Jag hade precis kommit igång med min träning och allt föll på plats. Men så blev jag förkyld. Ordentligt. Jag har precis nyligen börjat känna mig i stort sett besvärsfri. Två veckors träning har runnit ut i sanden. Första veckan kan jag acceptera för då var jag verkligen sjuk. Men andra veckan försvann den också på grund av snuvan och rädslan att göra saker o ting värre. Man ska inte träna när man inte är 100%, så är det.
Så nu känns det som att jag är tillbaka på noll. Inget vidare. Funderar på att börja springa lite med hunden också.

Jag har pluggat som en tok den sista tiden. Jag har varit helt hjärndöd. Inte säker på om jag lyckats plugga tillräckligt bra eller mycket. Jag funderade ett tag på att skjuta upp provtillfället en vecka till men ångrade mig rätt snart eftersom jag vet att jag inte pluggat mer ändå. Eller?
Hur som helst.
Igår var det fredag och jag skrev mitt prov i Akutsjukvård. Det var ett långt prov med många frågor och man kunde skriva rätt invecklade svar, om man mindes allt. Jag hoppas jag fick rätt på det dock. alltså, Godkänt. Det är allt jag siktar på.
Det var min kurslärare som var vakt på provet så hon ordnade med mina praktikpapper direkt. Kändes bra. Ska också få tillgång till nästa kurs så jag kan inhandla litteraturen. Kan dock inte plugga den denna termin då jag går på akassan och den bara tillåter 50%, vilket är det jag redan har åtagit mig med Akutsjukvården. Praktiken börjar den 3 mars och då ska jag vara på Rehab i fem veckor. Det kommer bli awesome!

Igår var det också alla hjärtans dag. För mig och Marcus är det bara en vanlig dag men det var också en fredag och Marcus började bli frisk, jag skulle härja på stan och vi såg en chans att äta lunch ute. Vi åt på Texas och det var väldigt gott! Det var najs att komma hemifrån. Jag borde lämna mitt hål lite oftare men det är lite jobbigt också. Men ett steg i taget.
Efter den mycket mättande lunchen hämtade vi lite varor som Marcus beställt på Webhallen. Jag hade redan varit på Panduro och fixat grejer som min syster ville ha och hade skickat pengar för. När Marcus sedan styrde kosan hemåt igen via buss, cyklade jag till Tygfabriken och kollade tyger. Jag var ensam kund för tillfället och fick därför mycket hjälp. Tjejen klippte tygprover av ylletyg till mig och jag köpte linnetyg till en hemd. Det fanns precis tillräckligt på den rullen för att det skulle räcka till mig. Sweet 🙂

Hemmavid började vi med köttet som skulle vara i ugnen länge. En bit nötkött som skulle ätas med potatisgratäng.
När det var dags att göra potatisgratängen så var skärskivan böjd. Den förstörde en del i maskinen. Jag tog ut skivan och böjde och bände. Jag vill påpeka att skären på skivan är väldigt vassa. Jag gjorde en mild repris av en tidigare eskapad med skärblad och körde tummen i den vassa delen, så att säga. Samma tumme också. Jätteskönt. Inte. Förskräckligt vad man blöder om fingrarna. Men.. så var jag där med blödande tumme, mitt i matlagningen. Inte så bra tajmat. Marcus hjälpte till med omplåstringen och tyckte jag skulle sätta mig ner. Jag ville förståss inte det. Men så sade han till ordentligt och jag vet ju att han hade rätt. Jag satt med tummen i högläge för att få stopp på blödningen och det var ytterst frustrerande att inte kunna hjälpa till.
Höger tumme använder man mer än vad man tror! Hela kvällen blev jag handikappad. Ville inte öppna såret när det stängt sig så fint. Det var inte så djupt men sitter väldigt olägligt på fingertoppen. Lite tryck och det öppnar sig igen. Idag känns det förståss mycket bättre och Jag ska, efter att jag duschat, öppna bandaget och vädra lite, se hur det ser ut.

Just nu ligger mina tre älsklingar o sover. Hund och katt hos mig och storälsklingen i sovrummet. Tvättmaskinen tvättar mitt linnetyg och jag kontemplerar vad som ska göras idag utöver att hänga det på tork.
Ska kolla in dagens trick från Suzanne Jaczewski. Sedan antagligen träna det lite med hunden.
Ska väl hänga tyget på tork förstås.
Skulle behöva dammsuga lite.
Laga mat.. men vad..

Här ska vi bo ! 🙂

Funderar naturligtvis mycket över nya stället. Den fina fina lägenheten. Här är en bild av hur det ser ut. Vi bor på bottenvåningen. Ingången syns inte bakom trappan men där är den iaf. Stort och mysigt, nära skogen. Ska bli så härligt att flytta dit!
Snart börjar kaoset med packande. Haha.. nåja..

Nu ska jag försöka duscha utan att blöta ner tummen. 😛

tisdag

En gång ingen gång, två gånger en vana. Det säger vissa. Min far sade det ofta iallafall.

Innebär det att jag nu har gjort min motion till en vana? Två morgnar i joggingspåret och efterföljande styrkepass?

Man kan ju hoppas. Hunden är slut som vanligt. Hon blev mäkta missnöjd i spåret när jag valde att verkligen ta ett precis helt varv. Vi gick förbi massor utav vägar och stigar som ledde hem. Till slut började hon gnälla. Stackars lilla skithund. Men så var vi på rätt köl. 🙂
Hon har iallafall fattat det där med att vi springer och drar när vi har selen på och kopplad. det är inga problem att springa heller… hon har ju långt bättre kondis än jag.

Inte helt oväntat så gick det lite sämre i springet idag. Mina ben protesterade snabbt mot arbetet och jag fick ta många pauser. Halvtimman i spåret, som det blev, bestod nog mer av gång än spring.. mest på grund av benen.. inte så mycket kondisen.. Men det är fantastiskt skönt att komma hem sedan. man känner sig fräsch på något sätt.

Problemet med detta är att jag inte är hungrig när jag kommer in. Det kan förvisso vara bra om jag ändå pillar i mig något. Det innebär bara att jag inte äter lika mycket. Men motivationen att göra något till frukost är lite borta. Igår lyckades jag med en god äggröra…. vad ska vi hitta på idag?

Imorgon blir det kajko med träningen. Ska ju till AF. Kommer träffa några av mina kollegor vilket iofs blir skoj, men mötet kommer ju vara blä…. Heh.. Probleme är att det är på morgonen och då ”missar” jag min tid att springa. Kommer få springa senare. ska peppa mig själv inför det bara. Får inte bli att jag INTE gör något imorgon.

Vi får se… idag ska det pluggas, skrivas NaNoWriMo och .. ja… andra saker! 😀