Etikettarkiv | undersköterska

Vuxenlivet är jobbigt…

Det är ibland så att man längtar tillbaka till då man var 5 år, sprang omkring barfota och inte hade ett enda problem i världen. Förutom kanske att välja vad man skulle leka för stunden. Mat och tvätt och städning fixade sig automagiskt. Livet var lätt. Mitt liv iallafall. Jag förstår ju att inte alla har eller har haft min uppväxt.  Hur som helst… mitt liv som femåring var för det mesta en lek. Nu, som vuxen, ser jag vilken röra det är. Ansvar överallt, få stunder för sig själv och ibland problem som verkar oövervinneliga.

Senaste tiden har för mig varit väldigt tung. Jag har jobbat mycket. Jag jobbar 100% men att jobba ojämnt är tungt. Ingen regelbunden ledighet, ibland jobbar man dag, ibland kväll. Helger, vardagar. Allt flyter ihop. Jag älskar mitt jobb. Det är dock väldigt tungt. Fysiskt, ibland psykiskt. Jag är aldrig själv på jobbet. Kan aldrig riktigt gömma mig inom mig själv. Alltid trevlig, försiktig, empatisk, professionell. Hemma ska så mycket göras. det ska förstås tas hand om djuren, de måste komma först. Sedan disk, tvätt, städ. Hinner inte alltid. Och sedan vill man träffa sin älskade. Umgås, vara trevlig, glad och mysig…. men man orkar inte alltid. Det är fasen inte lätt att vara vuxen. De som dessutom balanserar barn, hobbies och annat är stjärnor. All beröm till dem.

Hur som helst.

Shiva har ju tagit bort en klokapsel. Den var rutten inuti och luktade och varade. Proceduren gick bra och vi fick beröm för att Shiva är en sån stabil och lugn hund. Det kändes bra. När veterinären specifikt gosar med ens hund så vet man att hon är go. Vi vet det ju, men hur är hon mot andra när vi inte är med. Nåja. kanske är det något de säger till alla ägare för att lugna dem, men det spelar ingen roll. Vi vet att Shiva känner av personer lätt och är de vänliga mot henne så är det definitivt inga problem. Precis som det ska vara.
Nåja.. en blottad pulpa som ska tas om hand. Tvättas. inte fås skit i på promenader. Fy fasen. Är det något jag hoppats inte skulle hända så var det just detta. Mest för den långa tiden det tar för klon att återhämta sig. Suck.
Rimadyl och Vetrimoxin i ca en vecka. Det var fredagen den 31 oktober.
Bland det första hon gjorde dagen efter när bandaget kommit av var att slå upp pulpan och blöda ner. Faan också. Tork och tvätt. Hon gick i flera gånger de nästkommande dagarna. Innan hon fattade att hon var tvungen att vara lite mer försiktig. Stackars älskade vovve.
I onsdags kväll upptäckte jag att hon var röd mellan den opererade tån och nästa. Det var för att hon går emot med pulpan mot den andra tåns päls och mycket gegg fastnar där. Jag ringde till veterinären på direkten. Fick en tid 8.00 morgonen efter.
Torsdag morgon. Snö. Vitt. Vad i helvete. Sommardäck. Lite under en decimeter snö. Shit. Ut tidigt. Skrapa och sopa bilen. Rastlös hund i bilen. Sakta ut på vägarna. Snorigt som faan. Max 60. Köer. Tog en annan väg. Hamnar bakom en bil som kör med handbromsen i! Meeeeen!! Han fattar inte varför det går så trögt, slirar över hela vägbanan. Jag segar efter honom. I en backe tar det stopp. Naturligtvis. Han kliver ut, går runt bilen. Upptäcker väl sitt misstag. Åker iväg, bromsljusen slocknade. Bra. Men jag står med en automat i uppförsbacke i snömodd. Tack så jävla mycket. Varje gång jag gasar glider jag. Backar liiiite. Samma resultat. Slirar ner mot vägrenen. Grejt. Mitt hjärta slår hårt och snabbt. Måste komma till veterinären, vill inte hamna i diket, har hunden i bilen. ARGH!! Så jag fortsätter försöka, vrider ratten åt olika håll för att komma tillbaka på ren asfalt igen. Inte förrän jag låter automaten driva själv funkar det. Sakta sakta glider jag uppför backen. Kör med behärskad stress vidare. Oändligt stilla i svängar, mer köer, behåller lugnet och kontrollen över bilen. Ser flera bilar som inte har sådan tur. Kommer till veterinären med 2 minuter till godo. Phew.
En sköterska kollar på Shivas tass och frågar lite frågor. Den ser fin ut tycker hon men ja, det är rött och vätskar lite mellan tårna. Veterinären får kolla. Väntar lite. Shiva är så duktig på bordet. Hon tycker det ju är kul hos veterinären.
Veterinären kommer och kollar. Hon tycker det ska rakas lite mellan tårna så det inte klibbar fast. Sedan tycker hon jag ska använda ett shampoo att tvätta tassen i varannan dag. Det är klorhexidin i så det gör ordentligt rent.
Sköterskan kommer in och rakar så gott hon kan. Det är en stor rakapparat. Shiva tycker det är lite otäckt. Jag med. 😛

Sedan ska vi bara hem igen. Det var fördjävligt att köra i det där med sommardäck. Men hem kom vi, hela och hållna. Shiva var väl mest uttråkad och undrade vad jag satt och svor över ibland.
Nu har det gått ett par dagar och klon ser ju bättre ut. Det har torkat fint på utsidan. Problemet med att hitta ett skydd för tassen har varit stort. Det får inte ligga emot och ska inte vara krångligt att ta på. Så hittade jag PAWS.
paws

Det är lite som ballonger. Bästa sättet att beskriva det på. De sitter jättebra, utan att klämma sporren och är pösiga nog att ge utrymme för klon. I början var de lite kluriga att ta på men när man fått in snitsen funkar det skitbra.
De säljs i 12pack. vi har 11 kvar eftersom vi klippte upp en att ha till tassen när hon hade bandage på.
Jag sköljer av dem och när de torkat pudrar jag in dem i typ potatismjöl/maizena eller vad jag har för nått. Detta för att de inte ska klibba ihop med sig själva och fastna överallt. Nu när klon torkat lite på utsidan funkar det jättebra. Jag hoppas att det håller i sig och inte krånglar mer med tassen. Att den får läka i lugn och ro.

Idag, lördag, har det varit mycket på schemat. Gårdagen var en jobbig dag på jobbet, inte en lugn stund. Jag behövde verkligen gå o sova tidigt igår, gick väl sådär. Sov till nio imorse.
Idag var det byta till vinterdäck som gällde. Det och tvätta. Att byta till vinterdäck var klurigt men gick faktiskt väldigt bra. Tog sin lilla tid men inte mer än någon annan bil jag bytt på. Bara att hoppas att de sitter bra och rätt och allt. 😛
Tvätten är tvättad, lite dammsuget hemma och diskat också. Renbäddat i sängen med.

Sitter i sängen med en katt i fotänden och en hund bredvid mig. Jag ska skriva lite NaNoWriMo tänkte jag. Ligger lite efter i min wordcount. Vill gärna vinna i år. Får se hur det går. Det är roligt iallafall.

Imorgon blir det rollspel! 😀

Dag sju…

…av nio.
Eftersom jag bytte så jag kunde gå min hundkurs en helg så blev det ett jobbigt skede med nio arbetsdagar i rad. Jag kan lugnt påstå att jag hoppas de sista två dagarna blir jävligt lugna. Helgen var monstruös och dagen idag var mentalt utmattande. Jag har sedan i söndags ont i höger bröstmuskel, jag måste sträckt mig. Problemet med att vara sjukhuspersonal av någon sort är väl att man försöker diagnosticera sig själv. Min första tanke var ju lungemboli, men jag är rätt säker på att jag inte skulle ha så lite ont eller heller kunnat cykla utan problem till och från jobbet. Nåja.. jag kände runt lite där det gjorde ont och hittade området. Det är kring revbenen, högt upp. efter att jag applicerat tryck en liten stund så släppte det. Givetvis var det tillbaka igen på morgonen…har tyvärr varit tvungen att ta smärtstillande. Jag bara hoppas att det inte håller i sig utan att jag kan vila bort det sedan när jag är lite ledig.
Idag när jag jobbade var det som sagt mentalt slitigt. Det gick i ett kör igår kväll och idag var det inte så stor skillnad. Det är frustrerande att inte kunna hjälpa lite effektivt som man önskar och därför också, tyvärr, ibland se bakslag. All rehabilitering är inte en rak linje… Jag var så trött när jag äntligen blev avlöst. Det plus att jag haft ont. Ute regnade det. Motvind. En kvart på cykeln och jag var dyngsur. Så nära att tappa alla vilja och bara grina när jag svängar upp mot vår parkering och vinden slutar blåsa och det inte längre regnar… sablar vad sur jag blev…. Med en stubin kort som ett nålsöga är brett tog jag mig in och bytte kläder. På med plastpåse och muttluk på Shivas tass… och sedan ut.

Shiva har slickat och slickat på sin tass ett tag. Fattade inte varför..förrän igår morse. Jag tog tag i tassen och klämde på klon. ut kom en liiiten varblobb. Faan också. Jag ringde till veterinären. Fick en tid inom 15 minuter. Är jävligt glad att vi har bil nu. Åkte dit, fick hunden undersökt, fick recept på Vetrimoxin och Rimadyl. Så antibiotika och smärtstillande. Veterinären var, trots att klon än så länge satt bra och Shiva inte besvärades mycket av den, tveksam till om kuren skulle funka. Det är väl själva faan vad hon gör illa klorna. Måste vi ta bort klon så kommer det naturligtvis kosta. Det är väl i sig inte något problem, men rehabiliteringstiden är ju inte så fantastiskt rolig.

Har nu förberett mat till ikväll och morgondagens matlåda. Jag har tagit ett hett bad med väldoftande oljor. Det måste jag för övrigt ta och köpa. Lite badoljor. Lavendel, tallbarr, jasmin skulle ju sitta fint.
Jag har hittat köksbänken under disken och startat en maskin disk. Jag har skakat av filtar och fårskinn som funnits på golv eller i soffan. Så fort älsklingen vaknat och vi ätit ska jag dammsuga… det behövs verkligen. Har också fyra kassar tvätt att vika.. yays…

Men… just nu.. ska jag bara sitta här.. och lösa korsord.

Trötthet

Ibland är det svårare att återhämta sig efter en ”arbetsvecka”. Jag har ju inga veckor per se…. men ibland är jobbet tuffare än annars. Utan att man märker det. Igår var jag riktigt trött när jag kom hem vid halv fyra. Skulle lagt mig tidigare… men det lyssnade jag inte på. Dumt av mig. Så mentalt trött. Sov som en klubbad säl hela natten och vaknade framåt 8.00.
Gick ut med hunden. Åt frukost. Var fortfarande så fruktat trött.
Jag är fortfarande trött. Glad att jag jobbar kväll imorgon så jag får en sovmorgon till. Min hjärna orkar inte med mycket. Har så många ”borden” och ”måsten” som stressar mig under min lediga tid att jag bara blir tröttare. Måste få bukt med min tidsfördelning innan jag förgås.
Men man vill ju gärna hinna med att städa och fixa hemma, umgås med sina älsklingar, göra något i hobbyväg. Jag känner mig så frustrerad för när man har ledigt en dag ibland så går det inte att göra något. Man hinner inte riktigt. Jag älskar min arbetsplats, men jag vill ha ett vanligt dagtidsjobb under vardagar. jag klarar inte riktigt detta skiftande känner jag.
Jaja……
Shiva har ju en ohälsosam inställning till katter, som jag ofta berättat. Den är ohälsosam för både henne, katterna och husse och matte. På sista tiden har vi kört lite med ”Your choice”-träning. Gör inte hunden rätt så drar man sig tillbaka och börjar om från början. Utan att säga något. Gör hunden rätt berömmer man massor. Så, med katter. Går hon förbi utan att göra något så får hon beröm och godis. Gör hon utfall så vänder jag och gör om det hela. Det tar tid men det har gett lite resultat. Katterna kan vara närmre innan hon gör utfall. Sist hon gjorde utfall var det heller inte ett helt utfall. Dvs hon stannade upp efter första språnget. Sen är det skillnad om jag är själv eller med andra och går. Är andra med, särskilt husse, då måste alla katter utrotas oavsett avstånd. Suck… nåja. det är skönt med framsteg och en metod hon förstår. vi kör det på lite allt möjligt, så länge jag hinner tänka ut hur metoden ska appliceras på problemet.
Ska eventuellt, om jag har råd då, gå nästa Recallers. hoppas det går.
Vi var för övrigt på Fyra tassar idag… eller vad det heter.. nåja.. Shiva älskade att vara där. Vi köpte ett regntäcke till henne och kollade lite på en bilhundbur. Kanske nästa månad… eller .. vi får se.

Nanowrimo är snart igång igen. November hägrar där framme blott lite mer än en månad fram i tiden. JAg vill så gärna hinna med det. Att skriva 1600 ord om dagen. Skulle vara trevligt. Gick inte så bra förra året men det gör inget, jag är ändå pepp!!!
Har dessutom klurat ihop en asbra story jag ska skriva. Men tänk om man kunde bli klar med allt man skriver nån gång. Så man kunde dela med sig. Och få feedback. Feedback är läskigt också. Som amatör är man ju lite känslig för kritik känner jag. Nåja… Nanowrimo ska bli awesome!

Har som bekant väldiga problem med höger fot. Peroneal tendonitis tror jag det hette. Nu har jag inte någon definitiv diagnos men alla symtom stämmer på det. Jag ska ringa VC på måndag och se om de har tid med mig. Ska bara ringa rätt VC. har ju bytt sedan vi flyttade. Jag undrar vad de kommer säga…
Idag har jag haft monsteront…. Precis hela tiden. Ville inte ta ipren, vilket var det enda vi hade hemma, för jag har ätit det för mycket. Jag är lite pipplig vad gäller värktabletter. Men jag köpte Panodil och tog två när vi kom hem från stan. När man är trött mentalt och har ont så blir man inte direkt piggare. Det tär på en att ha konstant ont. När vi gick ut med vovven så började det regna… var liksom ingen ide att vända. Så dyngsur och nere klev jag in på Netto för att handla medan husse och Shiva travade vidare i regnet. Jag handlade mitt och när jag sedan kom tillbaka ut i regnet så märkte jag att Panodilen hade börjat verka. Att inte ha ont varje steg, inte känna den där svaga men alltid närvarande brännande smärtan. Det var nästan så jag grät av lättnad. Tänk att man inte uppskattar att vara smärtfri förrän man verkligen har ont.
Grejen med foten är väl att det varierar så från dag till dag hur ont jag har. Också beroende på vad jag gör.

Var nere på stan en sväng idag. Var och hämtade min nya windowspadda med tangentbord. Asus Transformer. Jag slängde ju den andra i golvet av misstag. Blir så när katten biter en i tårna. Jaja.. nu har jag iaf en ny, med lite mer minne och för någon hundring mindre än den första. Skönt att ha den. och att alla mina appar och inställningar sparats och var lätta att implementera på den nya Asusen. Me Like. Och då har jag också något att skriva på under NaNoWriMo. Jag är ju nu van vid tangentbordet.

Paus

Det har blivit en paus i bloggandet. Mest för att jag jobbar och mina arbetstider är så fruktat oregelbundna. Det är väl det enda jag ogillar med mitt jobb.
Och det faktum att det inte låter mig vara hemmavid. Jag är nästan sjukligt hemmakär. Sambon tycker jag ska prata med någon. Inte det att jag är rädd för att gå någonstans, jag känner mig bara mest till freds hemma. Jag misstänker att det grundar sig i mitt behov att kunna kontrollera omgivningen. eller…. inte riktigt så. utan att jag vill vara beredd på allt. Det är ju omöjligt och jag har blivit bättre på att möta överraskningarna när de kommer. De där oväntade situationerna. Men det är inte lätt att lägga om hela sitt tänk.

Jag jobbar som sagt. Mycket kväll nu. både skönt och jobbigt. Man är färre personal på kvällen, man kommer hem sent. Det är dock inte lika mycket att göra på kvällen och man får ju sovmorgon.
På torsdag ska jag på arbetsintervju. Hoppas det går bra.

Idag är det tvättdag. Tre stora maskiner. och jag har fortfarande inte vikt den förra rena tvätten…. seriöst efter med allt hushållsarbete…
Behöver städa lite också.. så mkt hundhår.
Behöver också klippa gräset. det börjar se lika vilt ut som mitt hår… igen.

Hunden är ju skadad… och uttråkad som få. Sporrens klo har gått av och den inre längdhalvan har lossnat medan den yttre sitter kvar. Den har fasligt många hörn och kanter som kan fastna… väntar tålmodigt på att den ska trilla av. Hunden är inte riktigt lika nöjd. Sedan har hon dessutom spräckt en klo på samma tass. Den har jag slipat på och målat nagellack på för att hålla ihop. Verkar funka bra. En dos kvar av Rimadyl, sen får vi se.
Leka är ju lite uteslutet. Får försöka träna lite lugnt…. långpromenader är också svårt då det är så varmt. Shiva är så värmekänslig… trist.
Skulle velat ha en bil, då kunde man åka och bada. Fast det är väl uteslutet så länge sporrens pulpa är blottad.
Har för övrigt beställt mer hundmat och även hundgodis. 14 kg Halla Medium och 14 kg leversnittar. Tror ni det räcker ett tag eller? 😛
Det hade varit trevligt att kunna vara med i Susan Garretts Recallers…. men det kostade för mycket. CSN vill ju att jag ska betala tillbaka 5600:- till dem. Bah…

Har fortfarande mina syprojekt på g. Inte kommit någon mer vart. Så trist. Jag har liksom inte tid. Hur hittar man tid!? Var är den? Det känns också som att jobbets oregelbundenhet förstör lite där.

Jag är trött, ofta och mycket. Mentalt utschasad. Tror jag också beror på arbetstiderna. Jag skulle behöva ett regelbundet schema. Jaja… man kan inte få allt.

Nu ska jag se om jag kan roa hunden innan jag behöver gå tillbaka till tvättstugan.
Bah.. skulle behöva fixa min cykel idag med….. hur ska man hinna…..

Vafaan

Så har jag lärt mig mer om mig själv. Jag har väldigt svårt med skiftjobb. Att vara ledig en dag, jobba tre, ledig en , jobba fem , ledig tre…. och att jobba ömsom dag ömsom kväll. Svårt för mig. Jag blir trött ända in i själen.
Jag mår lite bättre idag än på ett tag… men jag har en mardrömsvecka framför mig.
Är jag verkligen gjord för att jobba med detta? Jag vet inte. Om inte detta, då vad?

Jag är trött och känner mig slö, seg och dum på jobbet.  Känns inte som att jag bidrar med något.  Att jag mest kostar tid. Känns inte alls bra.
Jag vill ju vara som de andra men det går inte. Jag känner mig trött på att misslyckas även om klimatet där är förlåtande.
Tänk om jag skulle hitta ett jobb där folk inte är direkt beroende av vad jag gör och hur snabbt.
Jag tvivlar åter igen på mitt yrkesval. Kan man aldrig hitta ”hem”?
Jag trivs på jobbet men inte med de oregelbundna arbetstiderna eller att jag verkar vara så kass… kan inte något vara lätt? Jag vill bara hitta min plats i världen.

Det är trist att behöva önska att en period ska vara över..och undra om man kommer klara det. Jag undrar om jag skulle trivas att jobba på vårdcentral. Lite mer regelbundna tider. nåja…

Min fot gör fortfarande ont. kommer nog inte bli bättre förrän jag kan sitta ner mer. Det kommer inte hända än på ett tag.
Mina planer att bli klar med vikingastassen innan augusti verkar också vara lite ambitiös. men det kan fortfarande gå… en söm i taget.

I säng tidigare än vanligt.. men kan inte komma till ro. ska väl försöka lite mer på allvar att sova… har en dag jobb, sen en dag ledigt, sen en dag jobb.. sedan helgen ledigt. bytte bort den mot nästa helg.

Ont om tid

Fritid… skulle man ju ha mer av. Men samtidigt inte. Det är fantastiskt att ha ett jobb igen, om än så tillfälligt.

Problemet blir ju att det man vill göra inte hinns med. Jag menar som motsatsen till att det man vill göra inte kan göras för att man inte har pengarna till det.. Alltid är det något.
Det som stör mig med jobb är att man måste kämpa som ett djur 100% för att kunna leva. Kanske måste till och med båda i ett förhållande jobba 100% för att hyra och mat och andra omkostnader ska betalas. Vad finns det kvar då?
De som vill sänka arbetstiden till lägre procent förstår jag hur de tänker. Jag skulle jättegärna jobba 70 procent och därmed vara ledig mer. Men det skulle inte gå runt då. Pengarna som måste komma in kommer inte att trilla in som de ska. För man får ju mindre i lön och hyror och liknande kommer ju inte sänkas.

AAAAAaNYWAY… har inte haft tid för internet så mycket. Har inte haft tid för nått alls.. Äta sova jobba.. försöka roa hunden. Typ.
Försöker använda Susan Garretts principer om att göra allt till en lek.. men.. jobbar fortfarande på att ladda en leksak. för Shiva är inte så road av att leka med saker. Men jag känner att det vore roligare och lättare att belöna med lek än godis. Men hon svarar bra på det lilla vi tränat. Det är synd att Susan Garett tar så hutlöst med pengar för sina kurser… Eller så är det synd att jag inte har de pengarna liggande. Nåja.. tänker inte betala 2 500:- för att i ett halvår ha tillgång till allt hennes material. Hade det varit en 500:- kanske jag hade gjort det. Istället ska jag jobba lite själv på det. ItsYerChoice funkar väldigt väl. Men det är klurigt att applicera när man inte har mer än en provövning. Ska undersöka mer.
Vi har också dragit skrindan. Det fungerar bra nu. Men jag behöver ha godare godis och öva nån annanstans. för här i krokarna finns det för många katter att tävla med.

Jobbet är roligt. Jag lär mig saker varje dag. Jag går nu som de ordinarie efter en kort inskolning. I helgen var det jag och en till som var ordinarie uskor. Det var tufft men gick bra. Nu, idag, måndag, är jag ledig och ska sedan jobba tisdag till fredag.

Mina syprojekt ligger lite på hyllan. Jag har knåpat på mina pösbyxor ett par stygn här och där. Kanske hinner hela bensömmen ikväll. Marcus jobbar natt och jag ska sova tidigt.. Men lite knyppel och knåp borde jag hinna med.
Målet är ju som sagt att de ska vara klara till augusti. Så än har jag tid. 🙂

Midsommar firades i goda vänners lag. Lugnt och stilla, jag jobbade dagen efter.

Katten sitter nu och stirrar på mig med en menande blick. Hon tycker det är dags för mat. Helt fel har hon ju inte. Klockan är snart 18.00. Då får man krubb.

Till helgen är jag ledig. Då är tanken att jag ska försöka ordna det sista med lägenheten. Sätta upp den sista gardinstången, Flytta saker från klädkammaren till förrådet så att saker kan hamna på sina rätta platser. Därefter stundar en storstädning. Mindre skoj men det ska bli skönt att vara klar.

Köpte ett par nya skor idag. Har haft så ont i ena foten ett bra tag. Inflammation i muskelfästen… och i och med att jag går hela dagarna både hemma och på jobb så blir det inte bättre. Så idag köpte jag ett par skor för en tusenlapp. Det var ett bra inköp. Kände inte av foten på samma sätt när vi var ute och gick. Ska ha dem på jobbet i första hand.

Introduktion

Jag jobbade fyra dagar nu i veckan. Måndag-torsdag. Jag och några till gick bredvid. Vi ska lära oss avdelningen. De andra har fått två veckor. Jag har fått fyra dagar. Känns inte helt ok. Jag kan väl mycket och det är flera patienter som klarar mycket själva. Men så är det några som är riktigt svåra. Jag känner inte att jag hanterar det. På måndag ska jag alltså börja arbeta på riktigt. Jag känner mig jättenervös. Det är mitt första jobb som undersköterska och det är mycket ansvar inblandat.

I övrigt kommer jag och Marcus inte att ses mycket i sommar. Vi jobbar varannan helg.. vilket innebär att en är ledig när den andra jobbar. Kommer inte alls bli stressigt. Det är en dag vi är lediga samtidigt. Det kommer inte bli roligt framöver… klart det är skoj att jobba men det är också väldigt jobbigt när tiderna är konstiga och inte alls regelbundna.

Förutom stress och oro över jobbet så har jag fortfarande ont i foten. Har en inflammation i muskelfästen på utsidan av foten. Men jag kan inte vila för jag måste gå i jobbet. Dessutom måste ju hunden få sina promenader. Så… jag får vänta med att fixa foten.. inte världens smartaste.. men så är det.

Mitt syende går sakta. Jag håller fortfarande på att smocka min hemd. Har ju planer för tunika, skjortel, pösbyxor, hätta, överklänning, bumla, hätta och hatt till det och lite underkläder. Sedan har jag ju tältet.
Utöver det ska jag försöka fixa skor, en rundsköld och smågrejer som väskor, vattenflaska, ätattiraljer m m.
Tidsplanen är att vikingasakerna ska vara klara till Lionga Ting i augusti. Bumla, tält och annat ska vara klart nästa år. Ujuj… känner att jag har att göra iallafall. 😛

nahe.. fokusera lite gos på katten.. sen sova.

Händelserikt

Det var längesedan jag skrev någonting här. Anledningen har varit att jag fokuserat min tid helt på annat. Det har ordnats i lägenheten. Nya möbler har beställts från IKEA och kartonger har flyttats om, packats upp och ställts undan. Än är allt långt ifrån klart. Vi har t ex bara gardiner i köket och vardagsrummet, men det kommer fler så småningom. Ska bara få arslet ur och köpa något passande. Sy/dator-rummet ser ut som ett bombnedslag, mestadels för att det är avlastning för de kartonger som vi inte kan packa upp ännu. Dvs sysaker, böcker och småskruffs. Det ska bli skönt när alla möbler är på plats och det blivit lite mera ordning.
I övrigt trivs vi jättebra här. Det är ett lugnt område och inte ens djuren verkar uppstressade. Katten kan ligga ute i timmar och bara sova slappt på altanen. Det skulle hon aldrig gjort i Ryd. Hon har nog aldrig varit mer avslappnad. Hunden har också infunnit sig i lugnet. Hon känner sig som hemma och förstår att det är här vi ska bo nu. Hon har ju varit med och flyttat en gång förut. Hon var stressad i början här men nu är det ok. Det största problemet och den eviga stötestenen är ju alla katter. Det är mycket mer katter i detta område än i Ryd. I stort sett varje granne har en katt. Det är en fruktansvärd påfrestning på Shiva som gärna jagar efter varenda katt. Hon har redan rymt en gång, in i grannens trädgård, samt försökt rymma ytterligare gånger. Hon är kopplad i trädgården också, så hon kommer ingenstans. Men det innebär ju inte att hon inte kan skada sig eller att det är ok att jaga katter. Vi tränar på saken vareviga dag, men jag ser inga resultat.
Jag har beställt skylthållare till Rallylydnadsskyltarna jag har. Vi har en relativt stor gräsmatta som man i alla fall kan sätta upp några skyltar på. Sedan finns det många platser som man kan gå till för att sätta upp en hel bana. Tror Shiva skulle uppskatta träningen.
Katten står fortfarande på sin diet. Dock är vi utan bil numera och kan inte åka på lättare kollar hur som helst. Får ringa Jägarvallen och diskutera saken med dem. Sist jag själv vägde katten vägde hon 5,4. Jag minns tyvärr inte vad hon vägde sist hos veterinären men det är i alla fall betydligt mycket mindre än 6,2 kg.
Behöver också ta mig till jägarvallen för att vaccinera Shiva. Det ordnar sig nog men det behövs göras. Ännu en viktig ruta på listan.
Vi inväntar ytterligare IKEA leverans på tisdag. Då kommer de sista möblerna. Tv-bänk och skrivbord. Då kan det bli ordning på torpet. Hoppas jag.
Mina andra prioriteringar har legat kring studier. Jag har hoppat av arbetslöshetskassan och istället tagit 5 veckors studielån. Hade jag vetat att jag hade så många veckor kvar som jag hade så skulle jag tagit dem tidigare. Men Men. Jag har studerat inför den sista kursen på min utbildning till Undersköterska. Medicin 2. Jag har lämnat in uppgifterna och skrev provet igår. Jag vet inte ännu hur det gick vilket är jättetrist för jag kommer sitta på nålar hela helgen. Det kändes inte som att det gick så bra. Om det gick dåligt hoppas jag att jag kan komplettera bara och inte behöver skriva ett helt nytt prov.
Anledningen till denna plötsliga brådska att avsluta min utbildning är att jag inte kan jobba om jag inte är klar. Och jag har fått ett jobberbjudande på avd 55. Sommarvikarie bara visserligen men det är ju där jag trivs och jag vet någorlunda hur det fungerar. Introduktionen ska ge mig mer. Men jag måste bli klar först. Vilket nu hänger på ett prov jag inte känner gick så bra.
Som belöning till mig själv, trots att jag inte vet resultatet än, har jag beställt tyg. Jag har bestämt mig för färger och så till mina vikingakläder samt min bumla. Så igår beställde jag 21 meter tyg. Det mesta var ylle av olika färg till de olika plaggen. Sedan var det lite linne till underkläder och tråd samt vax till tråden.
Jag började också äntligen smocka min undersärk igår. Det går sakta och kommer nog inte bli den vackraste smocken skapad i denna värld. Men den är min, den är handgjord och det är min första. Jag kommer vara stolt oavsett! Jag använder en mörkt grön tråd jag hittade i mina gömmor. Valde den färgen för att min bumla kommer vara mest grön men också för att tråden är mörk och kan passa till andra färger lättare då.
Färgerna jag valt är olivgrön, mörkgrön, blå, röd och gul. Allt ska inte till bumlan. Det ska räcka till en tunika och ett par pösiga vikingabyxor. Det kommer troligen räcka till mer. Jag känner mig smått euforisk över att få hem så mycket underbart tyg!!! 
Det bra med att vara klar med studierna, om jag nu är det……. , är att jag när jag inte jobbar, kommer vara ledig att göra vad jag vill. Vissa sysslor går ju före, men den där extra tiden som finns, den kan jag göra vad jag vill på. Sy t ex! 
Det har varit väldigt varmt ett par dagar. Shiva hanterar inte värmen bra. Hon blir flåsig bara hon rör sig i skuggan. Det är till och med för långt till fågelsjöarna för att bada. Jag spolar av henne innan promenader och går inga långisar förrän solen sjunkit. Trist för henne. Men… hon kan i alla fall vara ute i trädgården mycket. Jag som är så frusen av mig fryser definitivt inte i detta väder så jag sitter utomhus så mycket jag orkar.
Idag står väl lite blandat på agendan. Behöver klippa gräsmattan. Borde försöka ta tag i någon kartong, kanske kokböckerna som ska upp i köket. Kartonger finns i hallen som ska ut i förrådet.
Det är bara så trist att göra allt själv. Men älsklingen sover och ska jobba natt. Då blir det så. Han sliter och sliter och sliter. Stackarn. Men det är bra att ha ett jobb.
Nahe. Jag ska försöka gå och duscha lite. Sedan ska jag väl ta tag i köket.

Komplimang.

Igår, tror jag det var, knackade det försynt på dörren. Jag undrade lite vem som kunde vilja något och gick och öppnade. Det var en kille där utanför som hade RödaKorset-munderingen. Han frågade mig en sak som kommer vila länge i mitt utseendefixerade sinne.
”Hej, har du mamma eller pappa hemma?”
Snacka om paff jag blev. Jag tackade och sade att det här var min och min sambos lägenhet. Han skrattade lite förläget och gick sedan rakt på sitt ”säljsnack”. De fick inget från mig denna gång för jag är ju trots allt arbetslös och kommer vara tvungen att betala tillbaka skatt.

Apropå arbetslös. Jag skulle idag till min praktikplats, avd 55 rehabilitering på sjukhuset. Jag cyklade och tog vägen förbi Coop för att köpa kakor. Precis efter rödlysena där så ringde min telefon. Jag svarade, såg att det var ett landstingsnummer. Tänkte att det var någon från avd 55 som skulle avboka besöket. Men det var från en annan avdelning och personen i andra änden undrade om jag hade hittat något sommarjobb ännu. Jag hade ju skickat min CV till dem. Hon frågade om jag var färdigutbildad och jag sade att jag bara hade en kurs kvar. Där sprack det. Jag hörde direkt tveksamheten. De får bara erbjuda jobb till de med färdig utbildning. Det spelade ingen roll att jag hade haft praktik på en avdelning på sjukhuset. Hon lät så lättad och glad i början men när jag berättade att jag hade en kurs kvar så… nej. Jag förstår ju dem också. Men det är så surt. Jag har pratat med akassan och de tillåter endast deltidsstudier på max 50%. Dvs.. det jag gjort nu. Jag får inte under några omständigheter ta 100 poäng till så jag blir klar.
Så planen är att plugga järnet… jag har ju bok och papper. Sedan när sommarterminen börjat så kan jag skriva prov och skicka uppgifter.

Det var så härligt att vara tillbaka på avdelning 55. Det var fantastiskt att se några av de patienter som fanns kvar som jag kände igen. De kände igen mig och blev glada att se mig. Jag kunde se deras framsteg. Helt fantastiskt! Och de som varit mina kollegor. Bara att snacka lite skit. Stämningen.. mmh. gillar den avdelningen. 🙂

Jaha.. det var något mer.. minns inte vad.
Vi försöker fixa lägenheten så gott det går. Skulle som sagt behöva en tur till IKEA först. Men det får vänta. Imorgon ska jag försöka plocka i ordning, sätta upp lite lampor och inhandla saker för att baka tårta. Ska försöka komma iordning så pass att det går att ha gäster här på fredag.

Valborg har jag inte firat. Vi flaggade lite idag med flagga på fasaden. När jag gick med hunden nu på kvällen sköt de raketer.. Jag har inte förstått det.  Jag har aldrig skjutit raketer på valborg. Nyår har jag gjort det men aldrig valborg. Hmm.. räcker det inte med en dag för sånt?
Shiva reagerade inte alls, trots att det var väldigt nära och högt. Skönt att hon inte bryr sig. Vi övar också på att gå finare i koppel. Hon är ju en hejjare på att dra, så varje gång vi går med vanliga kopplet så övar vi förståss.

Nahe.. nu ska jag göra som hunden och katten, sova lite.

Solen bara vräker ner

Det är härligt väder och just nu ganska skönt att vara ledig. Eller… ledig är väl att ta i. Jag är jobbsökande. Arbetslös. Mindre värd. Enligt arbetsförmedlingen och akassan iallafall.
Att bli arbetslös för första gången på flera somrar känns lite som att ha blivit halshuggen. Planerna som fanns springer runt som huvudlösa höns i huvudet men det går inte att göra något åt dem för saker blev inte som man tänkt. Jag rannsakar mig själv om och om igen… vad gjorde jag för fel? Vad har jag sagt för fel? Har jag inte jobbat hårt nog? Var jag för sent ute? Är jag bara dålig?
Jag har sökt en hög med jobb men inte ens kommit till intervju. Det känns olustigt. För så jävla värdelös är jag inte, det vet jag. Men det kanske betyder att det finns en massa superbra personer där ute. som jag måste tävla emot. Inte heller en awesome tanke.
Så ja… jag mår väl lite trist i skallen just nu. Känner mig som en belastning, precis så som Arbetsförmedlingen vill. De tror att det ska motivera en till att söka mer jobb. Men när man inte ens får någon feedback på sina ansökningar förutom ”tjänsten är tillsatt med annan sökande, tack för visat intresse” så blir man lite less. Dessutom är jag fortfarande, trots att det var ett tag sedan jag tog min examen i biologi, överkvalificerad för mångt och mycket.
Jag vill bara ha ett jobb, gärna ett där jag kan trivas. Hur svårt ska det vara?

För akassan får jag inte plugga klart. Måste vänta till sommarterminen. Yay… visst, jag har tid på mig att studera. Skitbra. Men ändå. känns mesigt. en kurs. sedan kan jag söka jobb som uska.

Nya lägenheten kommer bli jättefin. Krävs dock ett par krafttag till. Saknar lite lampor, mest för att uttagen sitter så dassigt. behöver nya längre sladdar. Men men. redan nu, i röran, syns potentialen. När gardiner och sådant kommit upp blir det skitbra.

Gamla lägenheten står ostädad än. Ska dit imorgon och rocka loss. Ska väl börja i badrummet och arbeta mig utåt. Älsklingen jobbar men ska hjälpa till med det han hinner. Han kan få bära småskruffs till bilen. mycket tjaffs som inte går att packa i kartonger. Jag hoppas bli klar fort iaf. Behöver bara komma igång. Det jobbigaste är ju badrummet tycker jag.

Jag har börjat kolla upp hur man gör en app till android. Jag har förstått uppbyggnaden av koden tror jag. Nu ska jag bara hitta alla de funktioner jag behöver och förstå dem också. Det är egentligen inte så svårt bara man får häng på syntaxen. Sedan har jag hört att det är bra om man har sitt innehåll till appen klart. det har jag inte. så det ska jag också fixa.